Gör man mer förebyggande underhåll så tjänar man mera pengar! Hur svårt kan det vara ?
Vi vet alla med oss, att sköta om utrustningar så att de inte går sönder är önskvärt och ger mindre besvär jämfört med att laga trasiga saker.
Så att sköta om sin utrustning i förväg, så att de inte går sönder, är både klokt och bekvämt.
SVENSKT UNDERHÅLL inom industri och infrastruktur i samhället bedöms omsätta cirka 55 miljarder årligen, men mindre än 25 procent är underhåll i förebyggande syfte.
Varför det måste man fråga sig. Varför är det så få som satsar på att ställa om till en mer förebyggande verksamhet?
Givetvis finns det företag som redan idag bedriver ett mycket förnämligt förebyggande och tillståndsbaserat underhåll. De har redan passerat fasen av ständiga haverier och styr nu mot tillgänglighet, men taget i sin helhet är bristen större
Man kan troligen dela upp det i flera skäl.
LÅG KOMPETENS om underhåll inom den egna organisationen, bland annat inom området planering och beredning. Organisationen är duktigapå att felsöka och reparera fel men man saknar insikt om hur man bäst planerar ett arbete och bereder en uppgift, man kanske också saknar stöd av system och anläggningsregister.
Det saknas även disciplin att genomföra de överenskomna underhållsåtgärderna enligt den plan man har.
Här blir frågan hur får vi till en prioritering av underhållet i verksamheten och disciplinen att hålla överenskommen plan.
Troligen genom att rollen som stöd till produktionens tillgänglighet definieras både i en policy, och i en överenskommen underhålls plan. Då kan organisationen fokusera och mäta sin framgång.
KORTSIKTIGT EKONOMISKT tänkande som fokuserar på nästa månads resultat och utfall, omöjliggör tillfälliga kostnads ökningar under omvandlingsfasen. När man påbörjar en resa från avhjälpande till förebyggande underhåll och med de konsekvenser det drar med sig, satsning på anläggnings register och ett arbetsorder system så kommer det leda till bland annat ökade kostnader under en tid och att man upptäcker avvikelser i sin anläggning som måste åtgärdas.
Man får en kostnadsökning under år de första 1-1,5 åren men efter 2,5-3 år ser man oftast att underhållskostnaden totalt sätt har minskat och inte alltför sällen mer än vad man hoppades på, utan att man egentligen dragit ned på organisationen utan oftast genom mindre panik arbeten, utryckningar nattetid, och mer strukturerade reservdels inköp. Här behövs starka argument för ett proaktivt agerande i diskussionen.
LÅG ORDERSTOCK med kort framförhållning i planeringen av produktionen, leder till att planering av underhåll ej får nödvändig horisont för att ställa om utan tvingas följa med i produktionens svängningar.
Denna kan vara den svåraste att hantera då det är beroende av andra faktorer på andra avdelningar och deras försäljning eller marknadens efterfrågan.
Troligtvis kan man hitta fler orsaker än bar dem som jag nämner och man kan även bryta ned ovanstående i många block och aspekter.
Frågan borde dock vara istället, vad gör vi åt det.
Vi vet att det finns inga patentlösningar egentligen utan varje situation och varje verksamhet måste hitta sin modell, vi kan dock se vissa åtgärder som erfarenhetsmässigt har visat sig ge snabba effekter.
Dessa är:
– Starta med initialrengöring och 5 S
– Inför veckoplanering av verksamheten
– Gå vidare med daglig planering
– Inför ett anläggningsregister med FU instruktioner ( maskinkort räcker )
– Prioritera vilka maskiner som är flaskhalsar och inte har en redundans, säkerställ bra FU på dem.
– Träna goda vanor och disciplinen att genomföra överenskommen underhållsplan.
SOM I ALLA PROBLEMSTÄLLLNINGAR. oavsett om det gäller underhåll på en fabrik eller vad som helst annat måste man börja i ett hörn med de lågt hängande frukterna. Vidare, under en omställningsperiod, inför det som kallas ”det 5e skiftet”.
Det ”5e skiftet” är en organisationsmodell som har använts till och ifrån inom industrin.
Det innebär att varje vecka jobbar en person endast med förbättringar och hans uppgift fördelas på de andra. Sedan roterar det runt i organisationen.
Det innebär att på en arbetsgrupp om 8 personer så arbetar man var 8e vecka proaktivt med förbättringar. Och under den veckan fördelas den personens arbetsuppgifter ut på de andra. Därigenom får man tid för förbättringsarbete. Och på sikt höjer man sin tillgänglighet.
Om vi ökar tillgängligheten som kommer möjligheterna att producera mera med samma fasta kostnad, vilket leder till ökade intäkter och en förbättrad konkurrens kraft.
Och som sagt, i botten gäller alltid den gamla sanningen, det är bättre att saker är hela och fungerar jämfört med att vi får springa och laga hela tiden.
Så hur svårt kan det vara.
Debattskribenten är affärsutvecklingschef vid DynaMate Industrial Services.