Satsa på kvalitet i lågkonjunkturen!

Uppgiften för SIQ är att stimulera till kvalitetsutveckling i hela det svenska samhället, inte bara inom industrin utan även inom tjänsteföretag och offentlig sektor. Ursprunget till SIQ var ett initiativ i slutet av 1980-talet från regeringen och dåvarande industriministern Thage G Peterson samt det svenska näringslivet genom SAF. – Verksamheten hade sin grund i den tidens TQM-rörelse, som lyfte fram TQM, dvs total quality management. Den började som en nationalkommitté, men redan år 1990 blev vi ett institut, berättar Jerry Karlsson. Att driva liknande verksamheter som icke vinstdrivande institut är vanligt, inte minst i andra länder. SIQ har ett 80-tal liknande institut som kolleger utomlands. – Vi har idag två uppdragsgivare, dels den svenska staten genom näringsdepartementet via Nutek, dels en intressentförening som har ett hundratal medlemmar. I intressentföreningen ingår företag, myndigheter, statliga verk och andra organisationer av varierande storlek, från relativt små till de allra största. Som medlem får företagen flera förmåner som tillgång till nätverk, seminarier, träffar om ämnen som knyter an till kvalitet, rådgivning med mera. – Vi stöttar medlemsföretagen i deras kvalitetsarbete. Samtidigt är dessa företag med och stödjer oss ekonomiskt, säger Jerry Karlsson. I SIQs uppdrag att stimulera kvalitetsutvecklingen ingår bland annat att lyfta fram föredömen. För att få fram dessa föredömen har SIQ instiftat flera utmärkelser, varav den sedan 1992 årliga Utmärkelsen Svensk Kvalitet är den mest kända, åtminstone inom industrin. Men man har även en motsvarande utmärkelse som heter Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola. För att komma ifråga för Utmärkelsen Svensk Kvalitet måste ett företag (eller förvaltning) lämna in en ansökan. Sedan tar särskilda examinatorer, utbildade genom SIQ, vid för att utvärdera den sökandes arbetssätt. Arbetssätten beskrivs i en verksamhetsbeskrivning som sedan examinatorerna utvärderar enligt kriterierna i SIQs modell för ”Kundorienterad verksamhetsutveckling” eller motsvarande modeller. Med examinatorernas underlag som grund fattar sedan en domarkommitté beslut om vem eller vilka som tilldelas årets utmärkelse. De företag eller offentliga verkamheter som utses ska sedan lyftas fram som föredömen, bland annat genom att de får ordna öppna hus och berätta om sitt kvalitetsarbete. Under 1990-talet var många svenska verkstadsföretag intresserade av Utmärkelsen Svensk Kvalitet och flera av de som sökte blev också utvalda. På senare år har dock intresset minskat; i stället har den offentliga sektorn och tjänstesektorn blivit en vanligare mottagare av utmärkelsen. – Intresset inom den offentliga sektorn har definitivt ökat. Man har insett fördelarna med kvalitetsarbetet, att man kan använda skattepengar på ett mer effektivt sätt och samtidigt få nöjdare medborgare. – Det svalare intresset från industrin beror till stor utsträckning på att man på senare år inte har fokuserat på att få priser. I stället har fokus legat på förbättringsverkstyg. Man har arbetat mycket med till exempel Sex sigma och lean produktion. – Risken är att man genom att fokusera på verktygen har tappat bort helhetssynen! Jerry Karlsson betonar att detta är en internationell trend – när det amerikanska kvalitetsinstitutet utlyste sin kvalitetsutmärkelse fick man bara in två ansökningar från industriföretag. – Men allt går i cykler. Jag tror att man nu är på väg tillbaka igen. Allt fler företag inser att det är fel att bara se på detaljerna; man måste ha en helhetssyn på kvalitetsarbetetet för att nå resultat. Flera av de företag som har fått Utmärkelsen Svensk Kvalitet har betonat att vägen till utmärkelsen är lika viktig som utmärkelsen i sig eftersom man tvingats att dokumentera och systematisera det man gör. Man skulle kunna jämföra det arbetet med arbetet inför en ISO-certifiering, som också går ut på att dokumentera och systematisera. Men intresset för certifiering förefaller också att minska, i alla fall är certifiering inte något som längre lyfts fram. – När ISO-certifieringen först infördes i England på 1980-talet var det väldigt bra för de engelska företagen, som inte var särskilt framstående i kvalitetstänkande. ISO-certifiering blev ett lyft för industrin där. – Sedan spred sig certifieringen till andra länder, bland annat Sverige. I många fall blev det ett kundkrav att leveratören måste vara certifierad. – Men många tog till sig certifieringen på fel sätt, och det är en inbyggd risk med certifikat. Certifieringen är bra på så sätt att den skapar ordning och reda, men man får inte slå sig till ro när certifieringen väl är genomförd. Då missar man det viktiga och nödvändiga uppföljningsarbetet med ständiga förbättringar. Organisationen måste hela tiden drivas vidare. Jerry Karlsson trycker på företagsledningens ansvar för att driva kvalitetsfrågorna framåt: – Med en engagerad ledning får man en engagerad personal, vilket är nödvändigt för att kvalitetsarbetet ska fungera! Allt fler företag väljer att idag inordna kvalitetsarbetet i ett övergripande ledningssystem, som kan innefatta allt från miljö, både yttre och inre, till personalfrågor, administration och teknikutveckling. Hur ser då Jerry Karlsson på den utvecklingen? – Det är helt nödvändigt. Ledningssystemet ska ju beskriva sättet att arbeta och ska utgöra ett stöd för organisationen i det dagliga arbetet. Man kan också enkelt tillföra nya dimensioner, som till exempel det man talar mycket om nu – hållbar utveckling. – Men att inordna allt i ett enda ledningssystem ställer ännu större krav på ledningens ansvar. Men hur definierar man egentligen kvalitet? SIQ har tillsammans med Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inlett en studie som ska lyfta fram behovet av och potentialen för en kvalitetsutveckling. Studien ska genomföras i form av en mängd intervjuer. Men inför denna studie har man också ställt upp en kvalitetsdefinition, en definition som Jerry Karlsson också instämmer i. Den lyder: ”En förmåga hos organisationer att effektivt vidareutveckla och leda verksamheten så att slutprodukten tillfredsställer såväl kundernas som ägarnas och övriga intressenters behov och förväntningar.” – Företagen måste förstå kundernas behov. Och om kundernas förväntningar uppfylls är det bra kvalitet, säger Jerry Karlsson. – Företagen måste också inse att kvalitet är en konkurrensfördel, man tjänar pengar på kvalitet. Och det är det som är så fantatsiskt med kvalitetsarbete – det är självfinansierande! Det tar inte lång tid att tjäna in de pengar som man har satsat på kvalitetsutveckling! – Dessutom ger ett bra kvalitetsarbete en nöjdare personal med lägre sjukfrånvaro… Hur står sig då svensk kvalitet idag? Jerry Karlsson menar att svensk produktkvalitet fortfarande har ett bra rykte, även om ryktet inom vissa områden inte längre är lika starkt. – Det kanske snarare är så att andra länder har kommit ifatt och förbi. Om man ser på fordonsindustrin har ju asiatiska tillverkare idag överlag ett gott anseende och Toyota spelar en ledande roll inom kvalitetsutveckling och kvalitetsarbete. – Men Sverige har förutsättningar att vara ledande inom kvalitetsutvecklingen. Vi har föredömliga företag som skapar en unik potential som vi borde kunna utnyttja bättre. Det handlar mycket om hur man leder och entusiasmerar personalen. Vi i Sverige har en unik tradition av samråd och samverkan, en tradition som samtidigt ger möjligheter som vi bör ta vara på. Men nu när lågkonjunkturen slår till, kommer företagen då att vilja satsa på kvalitetsarbete i samma utsträckning som tidigare? Jerry Karlsson hoppas på det: – Jag skulle vilja säga att det är ännu viktigare i en period av nedgång. Att spara in på kvalitetsarbetet i en lågkonjunktur kan äventyra konkurrens- och framgångsmöjligheterna när konjunkturen vänder upp igen!