Framtidens material inom energi- och nanoforskning
En ny avhandling från Chalmers visar att det mångsidiga materialet perovskit kan komma till nytta inom tillämpningsområden som bränsleceller, gasseparation inför lagring av koldioxid och nanokomponenter i elektroniska produkter.
Perovskiter brukar kallas för oorganiska kameleonter eftersom de är väldigt flexibla och kan anta olika former beroende på sin omgivning. – Jag har bland annat undersökt en grupp av perovskiter som har bra ledningsförmåga för både syrejoner och elektroner, säger hon. Dessa egenskaper är åtråvärda som katodmaterial i bränsleceller, säger Annika Eriksson, som nyligen disputerade på Chalmers och har studerat sambandet mellan sådana funktioner och perovskiters struktur. Dagens bränsleceller har en arbetstemperatur på 800 till 1000 grader. Därför har de begränsade användningsområden och de kräver mycket energi för uppvärmningen. Med perovskiter ska man kunna sänka temperaturen till mellan 300 och 600 grader och materialet ska även ge längre livslängd och bättre ledningsförmåga för joner och elektroner i bränsleceller. Att perovskiterna leder syre effektivt gör också att de skulle kunna användas i membran för separation av syre från andra gaser. Ett intressant tillämpningsområde kan bli koldioxidlagring i berggrunden, en potentiellt mycket viktig teknik för att bromsa klimatförändringarna.
