Rapport från Ytskydd 2012

Det var andra gången som U & D i samarbete med bland andra Verkstäderna genomförde Ytskydd och det var glädjande att kunna konstatera att årets upplaga lockade fler deltagare än förra året. Området är angeläget, det finns bedömningar som säger att korrosion och andra ytskador kostar industri och samhället i stort flera hundra miljarder kronor årligen. En stor del av dessa kostnader uppstår i onödan, beroende på att man i något skede inte gjort ”det rätta” utan istället valt till exempel fel metoder eller ytbehandlingssystem. Då uteblir resultaten och man måste kanske måla om en konstruktion tio år tidigare än tänkt. Vid den tidpunkten finns det kanske inte några avsatta pengar, ommålningen uteblir och problemen accelererar.

Tankebanor

De tankebanorna var Kenneth Jönsson från färgtillverkaren International inne på. Han visade med några räkneexempel hur det i längden blir billigast att satsa på ett dyrare färgsystem, helt enkelt eftersom tiden till underhållsmålning blir längre. Extra viktigt är det att tänka på detta om den aktuella strukturen är otillgängligt placerad. En konstruktion som tillverkas och målas i land för att sedan placeras ut på exempelvis en oljeplattform är till exempel fjorton gånger dyrare att måla om ute på sin placering, än vad den var före utplacering. Det säger sig självt att det slår tillbaka om man av kostnadsskäl väljer ett färgsystem som inte håller så länge.

Men först av alla att inta podiet var Dr Chris Fowler, president för NACE, National Association of Corrosion Engineers. Han presenterade sin organisation som sedan starten 1943 vuxit till en internationell organisation med närmare 30 000 medlemmar. I 31 länder finns det NACE-sektioner och faktiskt inleddes det diskussioner i samband med Ytskydd om en eventuell svensk NACE-sektion. Vi får se om det blir så, men fröet är i alla fall sått.

Olika metoder

I övrigt så presenterades en lång rad olika metoder för renovering och skydd av metallytor, till exempel blästring med olika media, rengöring i form av isblästring, borttagning av beläggningar med induktiv värme och återuppbyggnad av olika maskinkomponenter med hjälp av kompositteknik. Inom detta område presenterade Thomas Petterson från Ståthöga MA Teknik ett intressant föredrag som bland annat beskrev egenskaperna hos den epoxibaserade komposit som används och betonade vikten av att ytorna som ska behandlas är väl preparerade. Ett dåligt utfört underarbete kan helt spoliera kompositens vidhäftning, som normalt överstiger expansionskraften hos rost. Därmed elimineras risken för underfilmskorrosion.

Petterson berättade även att den senaste utvecklingen på kompositområdet går mot material som tål högre temperaturer, upp till 150 grader, även i våta applikationer. Även snabba tryckförändringar och tryck högre än 100 bar klaras av dessa material, som dessutom går att applicera snabbt och enkelt då de är sprutbara.

Nytt är också uretanmodifierade epoxikompositer som får helt andra slitageegenskaper. Därmed kan de användas i applikationer som barktrummor, stup, mottagningsfickor och inom kol- och kokshantering.

Riktigt gammal

Ibland ställs man inför problemet att konstruktionen som behöver målas om är riktigt gammal och en gång i tiden konstruerad för andra typer av system än dagens. Blymönja till exempel, som idag används mycket sparsamt och endast till antikvariska objekt. Nitade broar och kraftledningsstolpar från 30-talet är typiska exempel och här finns det olika lösningar. Bo Jonsson från Introteknik beskrev färgsystemet Isotrol, ett alkydbaserat system som har väldigt god inträngning i spalter etc och som dessutom är väldigt förlåtande vad gäller underlaget. Systemet kan faktiskt med gott resultat appliceras på ytor som är rostiga, då det det tränger in i rostens porer och förseglar. Jonsson kunde bland annat visa ett par järnvägsbroprojekt där produkterna visat sig överträffa förväntningarna på livslängd.

Termiska metoder avhandlades också. Från Duroc kom Daniel Eriksson och berättade om olika lasermetoder för ytbehandling av metall. Laser kan användas för att ythärda metaller, för att belägga där ett tillsatsmaterial smälts samman med grundmaterial, för att impregnera metaller med keramer som ”skjuts” in i den smälta metallytan. För stora renoveringsobjekt som måste göras på plats, så finns det mobil, robotiserad teknik att tillgå.

Renare svetsar

Från SurfTech kom Magnus Edén och berätta om plasmateknik. Plasma Transferred Arc, PTA, är en svetsteknik där energin överförs av ett plasma istället för en ljusbåge. Detta är en jämn och kontinuerlig process som resulterar i renare svetsar utan föroreningar. Skikten blir homogena och formförändringen väldigt liten.

Per Andersson från Castolin berättade om termisk sprutning, en samling metoder där tillsatsmaterial i form av tråd eller pulver baserade på metaller, keramer, karbider eller plaster smälts i gaslåga, ljusbåge eller plasma och i en stråle sprutas på detaljen som ska behandlas. En lång rad olika varianter av tillsatsmaterial och bearbetningstemperaturer finns att tillgå, beroende på vilka egenskaper den aktuella applikationen kräver.

I samband med Ytskydd utsågs som nämndes inledningsvis ”Årets Ytskyddare 2012”. Det blev inte bara en, utan faktiskt två utmärkelser som delades ut.  Årets Ytskyddare 2012 nummer ett blev Preemraff som fick utmärkelsen för sitt initiativ att utbilda i stort sett hela sin personal kring korrosion, korrosionsskydd och vikten av kvalitet.

Årets Ytskyddare 2012 nummer två blev Ringhals kärnkraftverk och man fick utmärkelsen för den nya organisation som skapades i samband med

ett omfattande regummeringsprojekt. I denna samarbetade ett antal externa entreprenörer ”utanför staketet”, vilket var ett i sådana här sammanhang nytt förfarande.

I alla konferensens kaffe- och lunchpauser fanns det möjlighet att besöka den utställning med 20-talet företag som fanns på plats. Där kunde deltagarna bekanta sig närmare med många av de tekniker som presenterades på konferensen.

Nästa år kommer Ytskydd återigen att genomföras på västkusten. Exakt var och när är ännu inte klart.

Av Peter Olofsson