1. Hållbarhet driver efterfrågan på renovering och ombyggnad

Kan 2025 bli året då "återbruksprincipen" slår igenom? Året kommer åtminstone att präglas av växande efterfrågan på renovering, ombyggnad och konvertering av befintliga byggnader.

Utvecklingen stöds av flera lagstiftningsmässiga, demografiska och ekonomiska faktorer – i synnerhet det växande fokuset på hållbarhet och målet om nettonollutsläpp.

EU-regelverk som Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som utökades kraftigt från den 1 januari, kommer att fortsätta pressa företag att förbättra byggnaders energieffektivitet och minska energianvändningen. 
En särskild utmaning för stora företag blir att samla in standardiserad, spårbar energidata över stora fastighetsportföljer för att möta krav på tredjepartsrevision. Teknik som integrerar IoT och tredjepartssystem – såsom digitala tvillingar eller Enterprise Asset Management (EAM)-plattformar – väntas därför öka i användning.

2. MEA och megaprojekt som tillväxtmotor

Tillväxt och lönsamhet för AEC-företag i Europa, Mellanöstern, Indien och Afrika (EMIA) kommer i allt högre grad att vara beroende av stora, tvärdisciplinära och privatfinansierade projekt – ofta utanför Europas gränser. 
Samtidigt som de största ekonomierna i eurozonen minskar offentliga utgifter och stramar åt finanspolitiken, riskerar europeiska företag att drabbas av en trippelsmäll: högre skatter och lönekostnader, minskade subventioner och stimulansåtgärder som försvagar inhemsk efterfrågan samt större osäkerhet i offentliga projekt. 
I kontrast till detta förväntas investeringar i bygg- och anläggning i Mellanöstern, Indien och Afrika öka med 4 %, drivet av omfattande energi- och infrastrukturprojekt.

Oavsett geografisk plats kommer digitala infrastrukturprojekt – såsom datacenter och halvledarfabriker – att innebära stora möjligheter, särskilt tack vare satsningar som CHIPS Act i USA och European Chips Act i EU. Andra sektorer av geopolitisk strategisk betydelse kan också dra nytta av trenden med att flytta produktion närmare hemmamarknaderna i spåren av tullar och internationella spänningar.

Den höga graden av osäkerhet och risk i byggprojekt gör det dessutom avgörande att välja rätt projekt, optimera resursanvändning och undvika flaskhalsar – exempelvis med hjälp av metoder som Enterprise Project Performance. 
  
3. BIM blir obligatoriskt, digitala tvillingar vinner mark

Den växande betydelsen av stora projekt gör det nödvändigt för företag av alla storlekar att använda verktyg och metoder som kopplas till digitala ryggrader – som BIM och digitala tvillingar. 
BIM kommer att fortsätta sin snabba resa som branschstandard. Enligt AIA Firm Survey Report 2024 använder 95 % av de stora och 88 % av de medelstora företagen BIM som standard. Det håller även på att bli norm snarare än undantag bland mindre aktörer.

Även myndigheter driver på utvecklingen. Fler länder väntas följa exempel från Storbritannien, Spanien och Irland, där BIM redan är ett krav vid större offentliga projekt. Under 2025 kommer AEC-företag att fokusera på att använda BIM till mer avancerade funktioner som automatisering av uppgifter, undanröjande av flaskhalsar, optimering av arbetsflöden och minimering av fel – exempelvis genom kollisionsdetektering – för att undvika omarbete.

Även om BIM ger en statisk representation av den byggda miljön, ligger AEC-branschen fortfarande efter andra sektorer när det gäller användning av digitala tvillingar. Enligt Hexagons rapport uppnår endast 25 % av AEC-företagen den tekniska mognadsgränsen, jämfört med 40 % inom olje- och gasindustrin och 53 % inom kemikalieindustrin.

Detta gap kan leda till ökande krav från fastighetsägare och byggherrar, som i högre grad väljer leverantörer utifrån deras förmåga att integrera design, ingenjörsarbete och byggnation i en gemensam projektplattform. 
  
4. Artificiell intelligens hittar sin plats

Det spekuleras i om AI-bubblan spricker 2025 – men det är troligare att branschen nu börjar skilja på lösningar med verkligt värde och de som är ineffektiva eller irrelevanta.

Bland de mest produktiva användningsområdena finns indexering, kontextualisering, organisering och analys av den enorma mängd ostrukturerad information och dokument som AEC-företag förlitar sig på.

Mogna användningar av maskininlärning – som prediktivt underhåll och maskinbaserad bildanalys – förväntas fortsätta växa i användning 2025, i takt med att företag prioriterar lösningar med bevisad avkastning snarare än experimentella pilotprojekt. 
Generativ AI kan däremot stå inför en omvärdering. Konsumentorienterade AI-verktyg möts med växande skepsis – hälften av AEC-ledarna uttrycker oro för reglering. Det kan bana väg för branschspecifika, privattränade modeller som fokuserar på tillförlitlighet, säkerhet och efterlevnad.

Inom AEC är det särskilt byggsektorn som är mest optimistisk kring AI. Deras yrkesutövare är dubbelt så benägna som arkitekter och ingenjörer att se AI som ett verktyg för att förbättra effektivitet och snabbare projektleveranser. 
  
5. Generationsskiftet förändrar branschpraxis

Byggbranschens positiva inställning till AI speglar troligen ett mer akut behov av att effektivisera processer och öka produktiviteten – i ljuset av demografiska utmaningar som en snabbt åldrande arbetsstyrka och brist på nyrekryteringar. 
Enbart inom EU kommer branschen att behöva cirka 4,1 miljoner nya arbetstagare för att ersätta dem som förväntas gå i pension. Rekryteringsutmaningen förvärras av att unga ofta uppfattar byggyrken som oattraktiva: fysiskt krävande arbete, otrygga anställningar och avsaknad av tydliga karriärvägar avskräcker många.

Resultatet är en snabbt åldrande arbetsstyrka. I Europa är var tredje byggnadsarbetare över 50 år, och den fysiska belastningen gör det osannolikt att många fortsätter efter pensionsåldern. Samma mönster syns globalt – med en medelålder på 42 år i USA och 51 år i Sydkorea.

Utmaningarna är inte unika för byggsektorn – de återfinns i hela AEC-värdekedjan och speglar bredare globala trender. Europa passerade till exempel sitt demografiska vändpunkt 2024 och befolkningen började minska för första gången under fredstid. 
  
Sammanfattning

Från 2025 och framåt kommer en minskande arbetskraft och ökad konkurrens om yrkesarbetare att vara ett faktum. Inom sektorer som olja, gas och kärnkraft påverkar personalbrist redan tidslinjerna för stora projekt.

Hur bör AEC-företag agera? Stora bolag förväntas trappa upp sina utbildningssatsningar inom bristyrken – ett exempel är EDF:s utbildning av 8 000 personer inom svets, mekanik, el och bygg inför sitt kärnkraftsprojekt Hinkley Point C.

Företag i alla storlekar måste också fokusera på att eliminera slöseri i manuella processer – som pappersloggar – maximera effektiv arbetstid och prioritera digitalisering och automatisering. Strukturerade metoder som Advanced Work Packaging (AWP), som effektiviserar arbetsflödet från planering till överlämning, väntas vinna mark.

Allt pekar mot en tydlig riktning: Under det kommande decenniet kommer den digitala omställningen i AEC i hög grad att drivas av behovet att hantera kompetensbrist och generationsskifte. Att utnyttja teknologi för att minska arbetsintensitet och satsa på kompetensutveckling och talangförsörjning blir avgörande för projektframgång, tillväxt och lönsamhet – 2025 och därefter.

Läs mer här.