Den 4 oktober 2018 kom EU:s beslut efter utvärderingen av isotiazolinonen MIT som används som biocid inom metallbearbetning. Från och med den 1 maj 2020 ska biociden klassificeras som allergiframkallande redan vid så låg koncentration som 0,0015 % (15 ppm), enligt EU-kommissionens 13:e ATP till CLP.

Exakt hur allergiframkallande isotiazolinonen MIT är har utvärderats under lång tid och av många instanser inom EU. Beslutet som nu har tagits av REACH-kommittén att den är extremt allergiframkallande är i linje med rekommendationen som ECHA:s riskbedömningskommitté (RAC) gav i mars 2016.

Isotiazolinoner är en grupp biocider som har använts i t.ex. kosmetika, hygienprodukter, diskmedel, vattenbaserat lim och färger. Dessa biocider var även vanliga i processvätskor i Sverige för 10-20 år sedan. Som tank-side biocid gick de ofta under handelsnamnet Kathon. Efter många rapporter om ökad frekvens av kontaktallergi mot isotiazolinoner, bannlystes de från många industrier i Sverige. Isotiazolinonerna verkar dock göra ett återinträde på den svenska processvätskemarknaden till följd av att de formaldehydavgivande biociderna blir klassificerade som cancerogena.

Finns det orsak till oro, kan man fråga sig? Enligt mig är svaret ja, definitivt.

I Finland har ökningen de senaste åren av antalet fall av allergi mot MIT liknats vid en epidemi. Alla isotiazolinoner som finns för använding i skärvätskor klassificeras som mer eller mindre allergiframkallande. För de två av sex isotiazolinoner där man nyligen reviderat klassificeringen blev domen hård med mycket låga gränsvärden (15 ppm). Övriga fyra isotiazolinoner går med all sannolikhet ett liknande öde till mötes. En faktor som gör saken än mer oroande är att de isotiazolinoner som ännu inte har låga gränsvärden kan finnas i skärvätskor i effektiva koncentrationer (<100 ppm) utan att behöva tas upp på säkerhetsdatabladet.

Hur påverkar det mig?
Nu är det hög tid att lusläsa innehållsförteckningarna på era kemiska produkter. Om en produkt som ni använder innehåller isotiazolinoner är det lämpligt att försöka ersätta dem med en annan produkt utan dessa ämnen eller ändra er process så att produkten inte behöver användas. Ställ även kontrollfrågan till er leverantör om det finns isotiazolinoner med i vätskan även om det inte finns med på säkerhetsdatabladet.

Det är inte lämpligt att försöka ersätta MIT med en annan isotiazolinon eftersom även dessa troligen kommer att få lägre gränsvärden inom kort.

Att jobba med allergiframkallande ämnen
För arbete med produkter som är allergiframkallande ska det finnas dokumenterade rutiner och regler för:

• Var produkterna hanteras.
• Vilka skyddsåtgärder som ska användas för att minska exponeringen så mycket som är praktiskt möjligt.
• Om personlig skyddsutrustning ska användas och i så fall vilken skyddsutrustning och när ska den användas.
• Hur man ska kontrollera utrustning och ventilation så att anställda inte utsätts för farliga halter.
  Om de allergiframkallande ämnena hanteras öppet, ska det finnas varningsskyltar. Skyltarna ska sitta på dörren till lokalen/utrymmet. Om det inte finns någon risk att andra utsätts för eller kommer i kontakt med den allergiframkallande produkten, behövs inga skyltar.

Information om risker och åtgärder
De som arbetar med eller leder arbete med allergiframkallande ämnen ska få information om riskerna och hur arbetet ska utföras och vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika kontakt med de allergiframkallande ämnena.

Källa: Prevent

Mer om EU:s kemikalielagstiftning
Det händer mycket inom kemikalielagstiftning som rör verkstadsindustrin just nu. Med vår e-bok kan du hålla dig uppdaterad om vad som gäller.

Vill du få mer information om kemikalielagstiftning? Hämta hem vår ebok!