Diskussionen om kompetensbehov inom AI tenderar att fokusera på bristen på tekniska experter – data scientists, utvecklare och AI-ingenjörer. Men det verkliga problemet är bredare än så. De avgörande utmaningarna framöver handlar inte bara om teknik, utan om ledarskap, kreativitet, förändringsförmåga och organisatorisk anpassning.
Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report 2025 kommer nästan 40 procent av dagens kompetenser vara föråldrade redan till 2030. Samtidigt förväntas 59 procent av den globala arbetsstyrkan behöva reskilling, medan en femtedel riskerar att inte få tillgång till den vidareutbildning som krävs för att vara relevanta i ett AI-drivet arbetsliv.
Resultat från en färsk rapport som Radar har genomfört på uppdrag av oss understryker samma utmaning: många organisationer lyckas inte realisera nyttan av sina digitaliseringsprojekt på grund av bristande organisatorisk anpassning och kompetens. Endast 60 procent (!) av IT-projekten når tillräcklig kvalitet och färre än hälften levereras inom utsatt tid och budget. För att teknikinvesteringar ska skapa verkligt affärsvärde behöver kompetensförsörjningen vara lika strategisk som tekniken själv.
Det som särskilt framträder i rapporterna är att det inte enbart är tekniska färdigheter som efterfrågas. Kreativt tänkande, resiliens, ledarskapsförmåga, systemtänkande och livslångt lärande är lika avgörande för att kunna realisera nyttan av AI. Kort sagt: AI-tekniken är kraftfull – men utan rätt mänskliga förmågor blir dess effekt begränsad.
AI behöver bli en integrerad del av kompetensförsörjningen Jonas Olsson, Nagarro
Enligt Stanford University’s AI Index Report 2025 sker en snabb tillgängliggörande av AI-modeller och plattformar, särskilt genom öppen källkod och kraftigt minskade kostnader för inferens. Men trots den tekniska tillgången kämpar många organisationer med att översätta möjligheterna till faktiskt värde. Det handlar inte bara om hur man använder tekniken – utan om hur man organiserar sig kring den, hur man bygger rätt kultur och hur man utvecklar de kompetenser som krävs för att tänka nytt, fatta komplexa beslut och arbeta innovativt i tvärfunktionella team. Det kräver i sin tur ett nytt förhållningssätt till kompetensförsörjning.
För att svenska företag och organisationer ska kunna ta tillvara på AI:s potential, krävs en mer samlad syn på kompetensutveckling – där lärande, innovation och affärsutveckling kopplas samman. Här är tre strategiska principer som bör vägleda det arbetet:
1. Tvärfunktionella kompetenser är avgörande
AI behöver inte enbart tekniska specialister. Det kräver också verksamhetsutvecklare, designers, analytiker och beslutsfattare med förmåga att tolka data, förstå etiska implikationer och forma strategier i samspel med tekniken. Mångfald i kompetens – teknisk såväl som kreativ och analytisk – är en nyckel till att omsätta AI-teknik till konkreta affärsfördelar.
2. Integrerat lärande i arbetsflödet
För att kompetensutveckling ska ge verklig effekt måste det bli en integrerad del av det dagliga arbetet. Traditionell utbildning i form av enstaka kurser eller certifieringar räcker inte. Organisationer behöver skapa kontinuerliga, modulära och arbetsnära former för lärande – ofta möjliggjort av AI som integrerad del av kompetensförsörjningen – för att säkerställa att medarbetare utvecklas i takt med teknikens framsteg. De mänskliga medarbetarna behöver arbeta nära sina AI-drivna kolleger.
3. Ledarskap anpassat för förändring
Framtidens ledare måste kombinera teknisk förståelse med förmåga att navigera i osäkerhet, driva förändringsarbete och bygga tillit. AI innebär inte bara effektivisering, utan ett paradigmskifte som ställer nya krav på ledarskapet – inte minst vad gäller etik, transparens och ansvarstagande i hur tekniken används.
Vi står inför ett nytt “kompetensparadigm” där teknisk förmåga måste kombineras med mänsklig innovationskapacitet. AI är inte längre ett frågetecken på framtidens horisont – det är en katalysator här och nu. Men för att tekniken ska skapa långsiktig nytta krävs att vi gör mer än att investera i plattformar och verktyg. Vi måste investera i förmågan att tänka strategiskt, agera snabbt, innovativt och samarbeta intelligent – med varandra och med tekniken.
Sverige har potential att bli ett föregångsland i detta skifte – men då måste vi se kompetensfrågan som vad den faktiskt är: en av våra mest strategiska och affärskritiska utmaningar.
/ Jonas Olsson, Nordenchef på Nagarro
BREAKING