Om industrimannen Fritz Egnell visste att den beställning av en fotogenmotor från Sköfde Gjuteri & Mekaniska Verkstad skulle bli historisk kanske han eller någon annan av de fem män som stod bakom motorn varit noggrannare att dokumentera vilka de var. Motorn döptes till Penta B1 eftersom Penta står för fem, men idag vet man inte vilka dessa fem personer var. År 1909 levereras de första 20 motorerna och några år senare utökas motorprogrammet med 2-, 3- och 4-cylindriga motorer. 1919 byter företaget namn till Pentaverken, men lönsamheten är dålig i efterdyningarna till första världskriget. I Sverige fanns under den här tiden många tillverkare av motorer för båtar, brandsprutor och andra liknade applikationer. Man räknar med att ungefär 250 fabriker och verkstäder tillverkade ett par miljoner båtmotorer mellan 1890 och 1980. En stor del av motorerna gick på export till Afrika, Sydamerika, Asien och mot slutet även till USA. Båtintresserade känner säkert till Albin Motor, motortillverkaren som började bygga plastbåtar, och kanske känner man igen Solo som var en motortillverkare från Borlänge som las ner på 60-talet. Men en av alla dessa klassiska märken finns kvar än idag, och Göta Motor i Osby fyller också 100 år i år. Som en ödets slump är denna imponerande industrihistoria nedkokad till dessa två tillverkare. Men det inte mycket mer än hundraårsjubileum och båtmotorer som förenar dessa två tillverkar. Göta tillverkar bensin eller fotogendrivna tvåtaktare från fem till tolv hästkrafter, visserligen med elektrisk start och laddning, men annars i princip som för hundra år sen. Volvo Penta tillverkar framförallt diesel-, men även bensinmotorer för fritidsbåtar, kommersiell sjöfart, industri och tåg. Minsta motorn är en diesel på knappt 12 hästkrafter, i andra änden en 16-liters motor på 1700 hästkrafter. Hur kunde det bli såhär? Kanske ryms en del av förklaringen i första delen av Volvo Penta, alltså Volvo. 1925 får Pentaverken en beställning på motorer av biltillverkaren Volvo. Albin Motor i Kristinehamn hade tackat nej till förfrågan från Volvo, man ansåg kanske att biltillverkning inte betydde några större volymer. Tiden skulle visa att Volvo var betydligt större än Penta och 1935 köpte Volvo sin motortillverkare och namnet Volvo Penta föddes. Med andra världskriget kom båtmotortillverkningen åter att stå i det närmaste still, under hela 40-talet var försäljningen av marina motorer närmast katastrofal. Istället gjordes motorer till Volvos lastbilar och bilar. Femtiotalet blir genombrottsåret för det moderna Volvo Penta. Många nya konstruktioner ser dagens ljus, bland annat den första serietillverkade turbodieselmotorn. Under de här åren utvecklas företaget och man bygger upp ett nät av återförsäljare över världen. 1959 presenterar man Aquamatic drevet, en uppfinning som på allvar tar upp konkurrensen med de amerikanska utombordstillverkarna. Vägen från femtiotalet har sedan dess handlat om att ligga långt framme när det gäller tekniska innovationer. Den senast är ett nytt framdrivningssystem för främst fritidsmotorbåtar. Förhoppningsvis kommer Göta Motor i Osby att fortsätta tillverka sina gamla motorer på ett hantverksmässigt sätt, företaget förvaltar ett spännande kapitel av svensk industrihistoria. För Volvo Penta handlar det om att överleva på en tuff marknad där det gäller att hitta sin nisch. Vem vet hur många båtmotortillverkare vi har i Sverige om ytterligare hundra år.