Trots att det sker många arbetsolyckor inom verkstadsindustrin så märkte Arbetsmiljöverket att antalet inrapporterade tillbud – "nästan olyckor" – var mycket få. Det var märkligt, och man förstod genast att något var fel. All statistik pekar nämligen på att det går tio tillbud per allvarlig arbetsolycka. Och alla sådana tillbud ska anmälas enligt arbetsmiljöförordningen. Det finns fördelar att vinna för den som jobbar aktivt med tillbuden. – Ja, det finns det, säger projektledare Nils Tyreskog på Arbetsmiljöverket (AV). – Ett företag får mycket färre olyckor om man jobbar aktivt med sin rapportering av tillbud. Det fungerar som ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Detta var bakgrunden till att Arbetsmiljöverket drog igång en stor insats mot verkstadsindustrin år 2006: Arbetsgivarna ska bli bättre på att utreda och dra lärdom av bakomliggande orsaker till inträffade arbetsolyckor och tillbud. – Ibland glöms helhetsperspektivet bort när det gäller arbetsmiljö. Man tänker på tekniksidan, men inte den organisatoriska sidan, säger Nils Tyreskog. Därför vill Arbetsmiljöverket föra in ett större systematiskt tänkande inom industrin. Man delar in grundelementen i arbetsmiljöarbetet i tre delar: människan, teknik och organisation. Och poängterar att arbetsgivaren måste ta hänsyn till varje del. Målet var att Arbetsmiljöverkets hundra inspektörer skulle nå 2 000 företag, men man landade på 1 395 istället. Anledningen till det var bortom Arbetsmiljöverkets kontroll – myndigheten har helt enkelt fått en stramare budget än man hade när målet sattes upp. Men resultatet är inte så illa med tanke på att branschen består av 9 000 företag. De företag som valdes ut hade alla mellan 15 och150 anställda. – Anledningen till det var att mindre företag inte direkt ser dokumentation som det viktigaste de ska syssla med, säger Nils Tyreskog. De verkstadsföretag som ingick i undersökningen verkade inom tillverkning av metallvaror, tillverkning av maskiner liksom stål- och metallframställning. Rent praktiskt gick en inspektion till på följande sätt: Företaget kontaktas, varpå en sammanträdesdiskussion mellan företag och inspektör bokas in. Där berättar man om företaget, om produktionen och om vilka risker man själv ser inne i verkstan. En kvart-tjugo minuter ägnas sedan åt att gå ut på verkstan för att inspektören ska få en möjlighet att se verksamheten rent praktiskt. Därefter går till exempel vd, skyddsombud och produktionschef tillsammans med inspektören igenom en checklista som innehåller följande: • Utredning av tillbud och olycksfall. • Skyddsrond. • Fördelning av arbetsmiljöfrågor. Samtidigt skulle två stora frågor besvaras: • På vilket sätt medverkar medarbetare i arbetsmiljöfrågor? • Har chefer och arbetsledare tillräckliga kunskaper om maskiner, arbetsmetoder med mera? – Därefter försökte vi samtala med två eller flera operatörer. Det uppskattades väldigt mycket. Det var ett bra grepp från Arbetsmiljöverket, säger Nils Tyreskog. I projektet ingår att cirka 25 procent ska få uppföljningsinspektioner. De ska vara klara till sista maj i år. Hur välkomnades ni på företagen? – Överlag var det positivt. Somliga ogillade att vi pratade med en del operatörer eftersom det tar produktionstid. Men det material som vi tagit fram för projektet, så som en färdig blankett vid olyckor och tillbud, har varit väldigt populär. Är det något som överraskat dig negativt? – Vad som förvånar mig är att många inte har haft ett systematiskt arbetsmiljöarbete över huvud taget. Detta trots att Arbetsmiljöverket, arbetsgivarorganisationer och fack har arbetat en hel del med detta under flera år. Det finns utbildningar, aktiviteter och nyhetsbrev. Ändå var det en hel del företag som tvingade oss att börja om arbetsmiljöarbetet från basnivån. Kan du ge exempel på det? – Jag kom till ett företag som aldrig hade gått några skyddsronder. De hade inte några skriftliga rutiner på vad man skulle göra vid olycksfall eller tillbud. Från verkställande direktörens sida hade man inte fördelat uppgifterna för arbetsmiljöarbetet och på vissa ställen saknades det instruktioner vid farliga arbeten. Vill du lyfta fram något glädjande? – Endast sju procent av de krav vi ställt handlar om avsaknaden av skriftliga instruktioner vid riskfyllda arbeten. Det är en låg siffra. – Sedan får vi inte glömma att vi inte har ställt några krav alls på ett antal företag. Runt 300 företag fick inga krav. Går det att läsa någon trend om man tittar över landet? – Nej, egentligen inte. Det har varit fler inspektioner i Göteborg och Småland, och det beror på att den här sortens näringsverksamhet är vanlig där. Arbetsmiljöverket s mål med inspektionerna hos verkstadsindustrin har varit att antalet arbetsolyckor ska minska. Men också att arbetsgivarna inför ett MTO-perspektiv (människa, teknik, organisation) i utredningar av arbetsolyckor och tillbud och därmed minskar risken för framtida skador. Hur har de gått med dessa mål? – Delvis har vi nått fram med att göra helhetsperspektivet mer tydligt. Vi har fått fler företag att jobba systematiskt. Jag är i stort sett nöjd med projektet. Men att vissa baskunskaper saknades förvånade mig.