Tidigare har plasman skapats mest vid låga tryck, men på senare tid har man lyckats skapa stabila plasman vid atmosfärstryck. Detta innebär att man inte längre behöver dyr utrustning för att skapa låga tryck och att processer, där plasman används, kan göras betydligt enklare och billigare. Plasmat skapas då man joniserar en gas, till exempel med hjälp av stark elektrisk spänning, och det får olika egenskaper beroende på vilken gas man använder. Plasmakällan, som man skapar plasmat med, finns i en mängd olika utföranden. Vilken typ man väljer beror på vad man vill använda plasmat till. I sin avhandling presenterar Daniel Söderström två plasmakällor utvecklade av Plasmagruppen vid Ångströmlaboratoriet. Den ena skapar plasmat med hjälp av en så kallad hålkatod och den andra med hjälp av mikrovågor tillsammans med hålkatoden. Jämfört med plasmakällor vid låga tryck kräver skapandet av plasman vid höga tryck ofta att man går ner i dimension på plasmakällan. Detta gör att det blir väldigt svårt att fysiskt mäta plasmats egenskaper. Med hjälp av datorsimuleringar kan man få en insikt i plasmats egenskaper, vilket kan vara till hjälp för att tolka observationer av plasmat. Daniel Söderström presenterar sådana datorsimuleringar av plasman i hålkatoder och hålelektroder. Simuleringarna visar bland annat dynamiken hos ett plasma som skapas med pulsad spänning i en hålelektrod. Utifrån denna simulering kan man till exempel dra slutsatser om vilken dimension plasmakällan ska ha för att maximalt utnyttja energin som pumpas in i plasmat. Den 28 maj disputerar han vid Uppsala universitet.