23948sdkhjf

Modern robotbetjäning i gamla plåtmaskiner

Ett par sexaxliga robotar har huvudrollen i danska paraboltillverkaren Triax senast inköpta robotcell, där man byggt cellen runt två befintliga kantpressar och en befintlig stansmaskin. Därmed blev intjäningstiden för automationen kortare. De båda robotarna ersätter fyra operatörer.

Danska Triax konstruerar och producerar 600 000 paraboler och antenner, elektroniken som ingår, och inte minst de 60 000 kabelskåpen. Företaget har 400 anställda och skaffade sin första robot 1992. I dag har man nio stycken, som bland annat används i ytbehandlingsanläggningen, för stansning och inte minst i den nyaste applikationen som utgör centrum i framställningen av 50 000 kabelskåp. Den är en del av en 60 kvadratmeter stor robotcell med två sexaxliga Kawasaki-robotar, som griper en stålplåt i den ena kanten, varefter den stansar, bockar och monterar fyra blindnitar. Totalt tar en sådan cykel 90 sekunder. Stycket placeras sedan på ett rullbord. Det tog fem veckor att installera och trimma robotcellen. Men sedan dess har den körts i full produktion. De mindre förändringar som gjorts efter detta har utförts av leverantören via internet. Robotarna kan alltså omprogrammeras på distans. De två robotarna är hjärtat i robotcellen och har stor betydelse i produktionen. Men för att kunna få en ordentlig ekonomi i den samlade investeringen, var det nödvändigt att kunna utnyttja de två befintliga kantpressarna från 1989 och1990, samt en stansmaskin från 1955. – Vi fortsätter att tillverka skåpen i enskift. Detta gjorde det nödvändigt att behålla de befintliga maskinerna för att kunna räkna hem investeringen, säger produktionschefen Peer Straarup, som varit projektledare. Han har haft många funderingar om den slutliga utformningen av den komplexa tillverkningsprocessen, där den moderna utrustningen ska fungera tillsammans med betydligt äldre maskiner. I den lösning som slutligen valdes står de två robotarna placerade i mitten av robotcellen. Cykeln inleds med att den vänstra roboten greppar den upp till två millimeter tjocka galvaniserade stålplåten med de åtta vakuumsugkopparna varefter den vrider sig 45 grader åt vänster och placerar plattan i en fixtur, där den glider i rätt position. På så sätt kan roboten gripa och hantera plattan mycket exakt i den följande bearbetningsprocessen. Där blir ämnet i första omgången placerat på rullbandet vid stansmaskinen bakom roboten, som därefter skjuter in den i stansmaskinen, där plåten får ett stort antal hål. Hålbilden bestäms av vilket av de 30 olika serienummer som plåten har. Det är ingen cnc-styrning på vare sig stansmaskinen eller de två kantpressarna. De tar bara emot en lång rad elektriska signaler från roboten, var gång som de ska gå igång. Stansningen sker på båda sidor av plåtarna, och därför är det nödvändigt att vända dem, och automationsleverantören har här valt att använda stansmaskinen som fixtur i stället för ett extra verktyg. Efter hålstansningen förs plåten till den andra kantpressen där den får ytterligare en bockning på var sida. Sedan är det dags för plåten att hamna i en specialmaskin som trycker fast fyra M10-muttrar. Därefterlyfter roboten plåten för ett nytt besök i en kantpress som ger den tre nya vinklar. Efter denna hårdhänta hantering mäts detaljen med laserteknik för att se om den håller sig inom specifikationen. Om den inte gör det så skickar systemet en signal till operatörens mobiltelefon. – Kontrollen är nödvändig eftersom plåtarna är olika från gång till gång, säger Peer Straarup. Mätningen går blixtsnabbt och är den sista operationen innan roboten för det färdiga stycket över till en pall på rullbandet för avslutande lackning och slutmontering. De sju momenten har en cykeltid på 90 sekunder och det är omkring fyra gånger så snabbt som med en erfaren operatör och därför uppskattar produktionsledaren, att det investeringen intjänad på ett par år. Triax A/S har specialiserat sig inom utveckling och tillverkning av styrskåp för elektricitet, telefoni, automation och bredbandsfiber och detta utgör 40 procent av omsättningen som är cirka 1,2 miljarder danska kronor. Resten kommer från elektronik till antenner och paraboler. Företaget har 400 anställda och finns i Hornsyld utanför Horsens. Från starten som smedja 1949 drogs företaget med i tv-utbygganden under 1960-talet. I dag producerar det 60 000 kabelskåp och 600 000 paraboler och är en del av en koncern som ägs av Nielsen & Nielsen Holding A/S.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094