För att förstärka papper har Lars Berglund och hans kollegor på KTH och STFI-Packforsk använt nanofibrer från cellulosa. Vanligt papper görs av cellulosafibrer, den starkaste komponenten i alla växtceller. På nanoskalan kan cellulosa ha mycket hög hållfasthet, enskilda fibrer är mycket starkare än vanliga glasfibrer eller ståltråd. – Men vanlig pappersmassa består av hela vedfibrer som innehåller stora defekter så att materialet brister vid alltför låg belastning. Det gör att de flesta kommersiella papper har en hållfasthet på högst 15 procent av vårt nanopappers hållfasthet, säger Lars Berglund, professor vid avdelningen för fiber- och polymerteknologi på KTH. Genom att kombinera enzymer och malning har man fått fram fibrer som är 1000 gånger mindre än vanliga pappersfibrer. Det slutliga resultatet är ett papper med en hållfasthet som är dubbelt så hög som den för gjutjärn och mer än dubbelt så starkt som det tidigare rekordet för papper, så kallat Vulcan-papper. Förutom att det ger ett bättre och avsevärt mer hållfast papper kan nanopapper även användas för att göra nya kompositmaterial som kan tävla med glas- och Kevlarfiberkompositer.