Heliumpriserna har de senaste åren stigit kraftigt uppåt. På världsmarknaden råder idag ett större behov av helium än det finns tillgång. Detta har trissat upp priserna, och situationen förbättras inte av att heliumkällorna i USA sinar. – Vi känner väl till att källorna sinar, och har funderat över vad vi ska göra, säger Patrik Flygar på telefon från Finland, AGAs segmentchef för specialgaser i norra Europa. Att det är en marknad som snabbt känner av förändringar är tydligt. Tillgången på helium minskar drastiskt vid till exempel oplanerade servicestopp. – Det hände för ett och ett halvt år sedan, berättar Patrik Flygar. – Två stora källor i USA stannade upp samtidigt, och det blev en akutbrist på helium över hela världen. Till detta kommer den ökade efterfrågan på helium i Asien. Faktum är att råvarupriserna det senaste två åren har höjts med 50 procent. Slutkunden har dock inte känt av en lika hög höjning, Patrik Flygar tror att den höjningen ligger på runt 35 procent samma tidsperiod. – Våra kunder frågar varför priserna plötsligt stiger. Under många år har förbrukningen av helium ökat med runt tre procent. Så när det plötsligt stiger till sex procent påverkas hela balansen. AGA, som är en del av den tyska Lindekoncernen, har förberett sig på den kommande torkan i USA. Bolaget får idag helium även från Algeriet och Qatar sedan en kort tillbaka, och tittar också på källor i Australien och Sibirien. Men dessa källor innehåller inte lika höga halter helium som de i USA. Dessutom, med källorna i Sibirien finns ett tydligt logistikproblem; transport av helium sker efter att gasen har kylts ner till flytande form. Den kan därefter transporteras över hela världen, men inte hur som helst. De stora isolerade kärlen kan transporteras med båt och lastbil, men inte via järnväg. Det skakar för mycket. Och eftersom infrastrukturen i före detta Sovjet är byggd kring järnväg har gasbolagen ett problem som de måste lösa tillsammans. Hur påverkas svetsande företag av detta? – Eftersom helium har varit billigare i USA, källorna finns ju där, så är deras svetsmetoder baserade på heliumblandningar. Och då pratar vi om ganska stora proportioner helium. I Europa har vi fokuserat mer på argonblandningar eftersom helium är dyrare här. Så i USA tittar de just nu på hur de kan flytta över sina svetsblandningar från helium till exempelvis argon. Man vill spara helium till de ändamål när det faktiskt behövs, så som vid elektroniktillverkning – till exempel tv med plattskärm - eller för att få en låg temperatur. Två typiska användningsområden, där helium är svår att ersätta med något annat. Det lär gå att återanvända helium? – Jo, det går. Om du till exempel läcktestar en produkt med en heliumblandning, så kan du ta tillvara den igen efter experimentet och köra den i en avskiljare. Men det kräver stora volymer för att inköp av utrustningen ska löna sig. Vart tar gasen vägen om den inte återvinns? – Den åker upp i rymden. Det är det näst lättaste grundämnet vi har.