23948sdkhjf

Ny standard för arbetskläder i varma miljöer

Konfektionsföretaget Taiga i Varberg ska ta fram en webbaserad beräkningsmodell för personer som arbetar med skyddskläder i varma miljöer. I satsningen ingår att utveckla en ny internationell standard för dessa beräkningar. Arbetet sker i samarbete med Lunds Tekniska Högskola.

Taiga planerar även att bygga en värmekammare, där företag ska kunna prova och testa kläder under olika klimatförhållanden. För att utveckla beräkningsmodellen har Taiga fått ett bidrag på 636 000 kronor från Vinnovas program Forska & Väx. Taiga kommer att medfinansiera projektet med minst lika mycket pengar. De flesta som använder skyddskläder riskerar att bli för varma. Det gäller till exempel anställda inom ambulans, kraftindustri, polis och försvar. Värmen påverkar arbetsmiljön och förmågan att ta rätt beslut. – Hittills har det nästan varit omöjligt för ett företag att räkna ut hur länge en person kan arbeta i skyddskläder innan han eller hon blir för varm, samt var gränsen för återhämning går. Tack vare vår nya beräkningsmodell löser vi dessa problem, säger Ann Rydholm, vd för Taiga. Den webbaserade beräkningsmodellen ger ovärderlig information om hur kläderna fungerar när de används. Vilket klimat kläderna ger bästa komfort i och när risken för värmebelastning ökar. För att utveckla beräkningsmodellen måste man känna till klädernas isolationsförmåga och ångmotstånd, förmåga att släppa igenom vattenånga. Isolationsförmågan mäts enligt internationell standard. När det gäller ångmotståndet, finns idag ingen internationell standard. Taiga kommer att ta hjälp av Lunds Tekniska Högskola, LTH, för att få fram en sådan standard. På LTH finns en termisk docka som kompletteras med en åtsittande "andra hud" som görs våt. Dockan kläds på med olika kläder och avdunstningen mäts. Dessa värden omräknas till ångmotstånd för olika kläder och förs in i beräkningsmodellen. – För att säkerställa resultaten kommer också ett antal testpersoner att få arbeta i LTHs klimatkammare med olika skyddskläder. Under tiden mäts energiförbrukning, hud- och kroppstemperatur samt svettning. Resultatet jämförs med de beräkningar som gjorts med programmet, säger Ingvar Holmér, professor vid Lunds Tekniska Högskola.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094