Vägvisaren visar på avmattning och omställning
Förväntningarna på framtiden sett till efterfrågan dämpas samtidigt som den tillverkande delen inom svensk leverantörsindustri både förstått och gått in i den gröna omställningen. Så kan man i grova drag sammanfatta höstens Vägvisare från FKG.
På underleverantörsmässan Elmia Subcontractor presenterade FKG:s Peter Bryntesson höstens stora branschenkät, FKG:s Vägvisaren.
Peter delar här med sig av sina egna slutsatser sett till branschutvecklingen hösten 2023 enligt de drygt 100 svar som kommit in.
– För det första blir tjänsteföretagen allt fler, för det andra har allt färre företag automotive som huvudaffär och för det tredje deltar allt fler företag i omställningen sett till nya produkter och tjänster, sammanfattar Peter enkätutfallets huvuddrag.
En tydlig trend är att de i huvudsak tjänsteproducerande företagen blir fler. Det är en trend som är logisk om man ser till hur den svenska automotivesektorn utvecklas hösten 2023.
Att beroendet av leveranser till automotivesektorn minskar finns det flera förklaringar till, enligt Peter. En är att leverantörer till fordonsindustrin besitter hög produktionsförmåga, vilket attraherar andra branscher sett till leverantörsnät. En annan är segmentets lönsamhet, men också affärsvillkor.
– Man får både bättre affärsvillkor, bättre och snabbare betalt inom segment utanför automotive. Detta bör OEM:erna också beakta om de vill se långsiktigt på sina leverantörer, menar Peter.
Vidare framhåller han att den industriella förmågan ökat utifrån den pågående omställningen.
– Fler vet om att deras produktportföljer kommer att förändras samtidigt som de också agerar, driver utveckling av den egna produktportföljen, säger Peter.
Slutligen tror han att leverantörsindustrins hållbarhetsarbete ligger i framkant, i vissa fall betydligt före vad som OEM efterfrågar.
– Här handlar det om att även OEM:s inköpare måste ställa om. Högre upp i ledningen har man planer, visioner och policys med inriktning på hållbarhet, men som ännu inte riktigt snappats upp nere i inköpsorganisationen som alltjämt räknar kronor och ören framför samlat CO2-avtryck, avslutar Peter Bryntesson.