Bland råmaterialen var det bland annat en hel del tal om stigande aluminiumpriser, något som även mötets inbjudna föredragshållare – Christian Kopfer (bilden), råvaruexpert Handelsbanken – uppehöll sig en del vid.
– I takt med att energipriserna i Norden går upp kommer vi att bli mer beroende av aluminium från Kina, sa han bland annat.

Christian Kopfer har medverkat på FKGs Råmaterialgruppens möte tidigare.
– Du har varit den som flest deltagare velat se här igen, sa moderatorn Claes-Erik Norén när han introducerade föredraget.
Även den här gången bjöd Christian Kopfer på en analys av råvarumarknaden – där aluminium, olja, energipriser med mera var högt upp på agendan. En analys som även andades förhoppningar om en vändning i världsekonomin.
– Vad som händer just nu är att företag bygger upp sina lager, vilket brukar vara första tecknet på en uppgång, sa han.
Under hösten 2024 spår han att den uppbyggnaden kommer att matchas av en underliggande efterfrågan. Men en skillnad mot tidigare gånger när ekonomin har befunnit sig i den här fasen är att lagren är betydligt mindre nu, vilket får effekter.
– Just nu ser vi exempelvis en panikköpseffekt för pappersmassa, och att priserna skjuter i höjden.

Ny allians – Opec plus
Angående oljan skiljer den sig enligt Christian Kopfer strukturellt från andra råvaror. Bakgrunden är att den styrs av en grupp som har ökat sin kontroll de senaste 15 åren: Opec.
– Opec i sig är ungefär samma länder som tidigare, med bland andra Saudiarabien som är en av de tre största producenterna i världen. Nu har de lyckats bygga en allians med en annan av de tre största oljeproducenterna, Ryssland.
Det innebär att konkurrensen står mellan Opec Plus (som organisationen kallas efter alliansen med Ryssland) och USA, som liksom Saudiarabien och Ryssland är ett av de tre största oljeländerna.
– Vore oljan en fungerande marknad skulle priserna ligga på 40 dollar fatet istället för 80.
När det gäller kopparn är efterfrågan stor på grund av den pågående elektrifieringen, vilket sannolikt kommer att fortsätta driva upp priserna. Ett scenario är att den råvaran stiger från nuvarande nivåer på 10 000 dollar per ton till runt 15 000 till 20 000 dollar.
– Det vi kommer att se i så fall är ett enormt skifte till aluminium. Vi ser det redan i exempelvis kylare till bilar. För 20 år sen var de enbart byggda i koppar, i dag är det mest aluminium som gäller.
Även byggindustrin, som brukade vara en av de största kopparanvändarna i världen, har gått över till andra, billigare material som plast med mera
Men aluminiumet har en akilleshäl.
– Smältverk är enormt energislukande. Jag har tittat mycket på grönt stål, som kräver mycket energi, cirka 5 terawattimmar per miljoner ton. Men aluminium kräver 10 till 15 terawattimmar per miljoner ton.

Energikrisen gör comeback
I det perspektivet hamnade även energipriserna i fokus för dragningen. Efterfrågan på elkraft ökar och Christian Kopfer spår att Europa kommer att drabbas av en ny energikris kring nästa decennieskifte. Nyproduktionen av elproduktion kommer helt enkelt inte att riktigt räcka till. Den domineras i dag av vindkraft och en del solkraft.
Kärnkraften?
– Det tar så lång tid att bygga och kostar så mycket. Men vi kommer definitivt att behöva den. Det skulle dock överraska mig om vi ser ny kärnkraftskapacitet i Sverige före 2035.
En ny energikris kommer troligtvis att slå ut en stor del av den europeiska aluminiumkapaciteten, vilket skapar öppningar för Kina och dess subventionerade energimarknad.
I övrigt ser det enligt Christian Kopfer alltså bra ut när det gäller en kommande vändning i konjunkturen. Räntorna är på väg ner och centralbankerna får utrymme att bedriva en mer expansiv penningpolitik. Särskilt för byggindustrin är lägre räntor en avgörande faktor för att få fart igen.
Men, sa Christian Kopfer, vad vi än har tyckt om den mer ”hökaktiga” penningpolitik som har gällt under ett par år – den har haft en del klara fördelar.
– Den har starkt bidragit till att ekonomin har mjuklandat.

Fakta: Noteringar från Råmaterialrapporten (The Raw Material Watch)

Tyskland förhåller sig skeptiskt medan Sverige liksom USA och Kina ser ökande inköpschefsindex.
Energipriserna i Sverige och Europa är fortsatt låga.
Små prisuppgångar för de flesta metaller.
Kopparpriserna går upp.
Restriktioner i exporten av tenn från Myanmar och Indonesien påverkar tillgången.
USA och Storbritannien stoppar handel med ny aluminium, koppar och nickel från Ryssland.
Oljepriserna har gått upp 15 procent sedan i januari.
EU-kommissionen har godkänt the Critical Raw Material Act.
EU har antagit sitt trettonde sanktionspaket mot Ryssland.
Konflikten mellan Iran och Israel har haft en mindre påverkan på oljepriserna.
50 procent av jordens länder har val i år. Ett av dem är USA.
30 procent av världens containertrafik påverkas av krisen i Röda havet. Som jämförelse påverkade covid-pandemin 14 procent av containertransporterna.
Situationen i Röda havet har ökat frakttiderna med 8 till 14 dagar när transportvägarna för sjöfart omdirigerats från Suezkanalen till att behöva runda Afrika.
World Container Index har i princip fördubblats.
Situationen i Röda havet väntas vara en bit in på 2025.
På mötet avhandlades ett fördjupningsämne: CBAM-reglementet (Carbon Border Adjustment Mechanism) som reglerar hur produkter som innehåller kol importeras i till EU. Just nu pågår en övergångsperiod där företag inte behöver skaffa sig certifiktat. Men från och med i år måste de rapportera in sina importer kvartalsvis. Den definitiva perioden startar den 1 januari 2026.
Intresserad av att delta i gruppen: Kontakta claes-erik.noren@isea-sweden.com eller jesper.rasmusson@triathlon.se för mer information. 

Foto på Christian Kopfer: Handelsbanken