Industrin ska bli koldioxidneutral – fem år i förtid
Politiska skärpningar av EU:s klimatkvotsystem ser ut att ha ge effekt.
Företag inom Europas tunga industri och energisektor som omfattas av kvotsystemet står att bli klimatneutrala redan 2045 – fem år innan EU måste vara en klimatneutral union.
Det visar nya beräkningar från Köpenhamns universitet enligt mediet Mandag Morgen.
– Det är ganska ambitiöst, säger Peter Kjær Kruse-Andersen, som är biträdande professor i nationalekonomi och står bakom beräkningarna
– Med nuvarande regler kommer inga fler kvoter att utfärdas efter 2039. När man räknar så innebär det att EU:s kvotsektor kommer att vara klimatneutral 2045.
EU:s utsläppshandel
EU:s utsläppshandel inleddes år 2005. Sedan starten har systemet steg för steg utvidgats och gäller nu fler branscher.
Idag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 750 finns i Sverige. Många anläggningar finns inom energiintensiv industri och energiproduktion.
Med kvotsystemet har europeiska företag inom energisektorn och tung industri sedan 2005 varit tvungna att skaffa tillstånd för att släppa ut koldioxid – en så kallad kvot.
Från början var kvotsystemet tänkt som en slags alleuropeisk koldioxid-skatt, där förorenaren betalar för sin koldioxid-kvot och därmed uppmuntras att byta bort från fossila bränslen.
Men i många år har det varit för billigt att förorena. Den trenden har nu vänt efter politiska åtstramningar. Och Peter Birch-Sørensen, som är professor i miljöekonomi vid Köpenhamns universitet och känd som en hård kritiker av kvotmarknaden, är också nöjd.
– Politikerna har utformat det alldeles för skonsamt och tillåtit utfärdande av alldeles för mycket kvoter, säger han och syftar på "ett enormt överskott av kvoter på marknaden", vilket tidigare lett till extremt låga priser på koldioxid.
– Men det är nu åtgärdat.
De positiva klimatnyheterna möts också av stor glädje på Christiansborg.
– Det är superbra. Det bekräftar de positiva förväntningar vi haft på kvothandeln, säger Venstres klimatföredragande Linea Lidell, som får medhåll av SF:s politiska föredragande och klimatföredragande Signe Munk.
– Det här visar att det är politiska beslut som tvingar igenom den gröna omställningen.
Men det är inte gjort med det, understryker Signe Munk. Kvotmarknaden reglerar viktiga branscher. Men den gröna omställningens svåraste utmaningar kräver ännu mer handling.
– Det är jordbruk och transporter som är de största utmaningarna i Danmark och överlägset större delen av Europa, säger Signe Munks slutsats.
– Och det är därför som det är störst behov av att fatta vissa beslut snabbt. Bland annat en koldioxid-skatt för lantbruket, men också att göra det dyrare att köra bensin och billigare att köra grönt, avslutar hon.
Utsläpp från den svenska industrin
Den svenska industrin står för en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser, det vill säga de utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser. De största utsläppen från svensk industri kommer från järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier. Deras utsläppsnivåer har varierat sedan 1990-talet. Inom stål- och järnindustrin ökade utsläppen mellan 2014 och 2017, för att sedan 2017 minska något. Variationen i utsläppsnivåerna har främst berott på minskad efterfrågan och minskade produktionsvolymer, snarare än en tydlig omställningsfaktor.
Naturskyddsföreningen
Läs mer
