Krönika: Låt Sverige bli ett föregångsland i den nya gröna industriella revolutionen
Vi står inför omfattande klimathot, och Sverige har, likt många nationer, förpliktat sig att uppnå ambitiösa klimatmål till 2030. Men även om de flesta av våra offentliga och privata verksamheter redan har kommit en bra bit på sin gröna omställning är det långt ifrån alla som har optimerat sina investeringar på detta område.
Bakom den lite klyschiga termen industri 5.0 ligger en definition hur den digitala transformationen sker i symbios mellan människa och robotar, AI agenter och smarta enheter. Men, det stannar inte där. Det är fokus på tillväxt och vinster med ett parallellt fokus på minskad miljöpåverkan inklusive minskad energiförbrukning, växthusutsläpp och avfall.
Många företag inom till exempel tillverkningsindustrin – en bransch som står för en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser – har ännu inte haft möjlighet att få full översyn av sina utsläpp, eller över vilka delar av deras verksamheter som skulle kunna energieffektiviseras ytterligare.
Andra exempel på glapp mellan behov och verklighet går att finna inom transportsektorn, vars övergång till en eldriven fordonsflotta kommer att vara central för den gröna omställningen. Trots detta finns det i nuläget bara cirka 400 laddbara tunga lastbilar i Sverige.
En anledning till att energieffektiviseringen ännu ej har optimerats på alla fronter är att det har varit svårt för berörda aktörer att få en statistisk överblick över exakt hur och var deras hållbarhetsresurser bör läggas för att få störst effekt. Tills nu – då den industriella AI-tekniken kan börja användas i stor skala för att skala upp den gröna omställningen.
Genom att använda den industriella AI:ns kapacitet att optimera och övervaka hållbarhetsarbetet längs hela värdekedjan kan vi nu enkelt lokalisera de delar av samhället, och delar av enskilda verksamheter, som har störst klimatpåverkan och därefter rikta in våra resurser för att sänka utsläppen inom dessa verksamheter på effektivast möjliga sätt. När kund väljer leverantör så kommer miljöpåverkan vara ett urvalskriterium.
Det är därför viktigt att våra svenska politiker satsar mer resurser på forskning och utveckling av industriell AI, hållbarhet och digitalisering, för att vi ska kunna genomföra vårt framtida miljöarbete i det tempo som vi behöver för att nå utsatta utsläppsmål. Lösningen ska inte komma genom politiken, fokus ska ligga på att skapa de rätta förutsättningarna. Ett exempel är Artificial Intelligence Action Summit den 10 och 11 februari som Frankrike står värd för. Här samlas stats- och regeringschefer från hela världen tillsammans med representanter för företag och civilsamhället för att diskutera fem teman, Public interest AI, Future of work, Innovation and culture, Trust in AI, Global AI Governance.
Det finns stora möjligheter för den offentliga och privata sektorns aktörer att samarbeta i frågan, så att fler delar av samhället så fort som möjligt får så mycket information som möjligt för att kunna energieffektivisera sina verksamheter. Låt mig ge ett exempel: Låt säga att ett transportföretag får tillgång till statistik över återkommande dålig framkomlighet längs en transportrutt, denna information bör delas med berörda kommunala beslutsfattare, där AI både kan beräkna och visualisera kostnaden av dessa hinder för att driva på att dessa kan åtgärdas.
Genomför vi som samhälle denna Industri 5.0-satsning på rätt sätt tillsammans så kommer vi både att kunna öka vår konkurrenskraft och minska vår miljöpåverkan – och kommer att utgöra en gyllene chans för Sverige att återigen gå i bräschen för en hållbarare värld.
Martin Gunnarsson, Senior Vice President, IFS R&D.