Men nu tycks det hända något och Magnus René som är VD berättar att lokalerna blivit för små och man ska snart ta en angränsande del i anspråk. På sitt tjänsterum berättar Magnus René historien om Arcam. Hur en uppfinning från 90-talet idag är omsatt till en produkt som förenklat fungerar som en skrivare. Du skickar din digitala ritning till den grå lådan och ut kommer en färdig metalldel i antingen titan eller kobolt-krom. Och det är att bygga och sälja dessa grå lådor som nu nästan 20 år senare börjat bli en riktigt bra affär. Största kunderna finns inom den medicintekniska marknaden som tillverkar implantat. Knän och höftleder tillverkas i maskiner som Arcam har sålt. - Som såna här, säger Magnus René och sträcker fram en blank metalldel som är en del i en knäled. Just implantat är en typisk produkt som lönar sig att producera på en av Arcams maskiner, serierna är små och ofta måste varje implantat skräddarsys. Eftersom maskinen bygger upp detaljen som ska tillverkas i lager på lager så är den också särskilt lämpad att använda sig av magnetröntgenunderlag för ritningen. Det betyder att man kan mata in patientens kropps data i den digitala ritningen och implantatet får en mycket bra passform. Men med Arcams maskiner är man också helt fri att skapa hålrum i produkten. Så man kan skapa en tvättsvampsliknande struktur var man vill i sitt material. En viktig egenskap i ett implantat där man vill att kroppen ska växa fast i implantatet, vilket underlättas om det är uppbyggt med hålrum där vävnad kan få fäste. Just anpassningen för varje producerad enhet är styrkan med Arcams maskiner: - Ibland måste en protes vara anpassad, och vi kan anpassa protesen eller implantatet efter patientens kropp istället för tvärtom, säger Magnus René. Maskinen som är stor som två rejäla kylskåp ungefär fungerar så att den när den fått CAD-ritningen på det som ska tillverkas lagras ritningen i arbetsminnet. Arbetskammaren laddas sedan med metallpulver och kammaren vakuumsätts. Den datorstyrda elektronstrålen smälter metallpulver med hjälp av mycket hög energi och detaljen som man vill skapa byggs upp genom mycket tunna lager, 0,1 mm, av det smälta metallpulvret. Detta körs ända tills hela detaljen är klar. - Precis som en vanlig skrivare så kan man om man gör små detaljer bygga flera samtidigt, förklarar Magnus René. En stor fördel med att arbetet sker i vakuum är att det inte blir någon oxidation och materialet får optimala materialegenskaper. Materialen som man idag erbjuder är titan eller kobolt-krom. Den första maskinen specifikt för tillverkning i Kobolt-krom såldes förra året. Kobolt-krom är hårdare än titan och används framförallt i implantat. Egenskaperna gör att det lämpar sig väl för ledytor med låg friktion exempelvis i knä- och höftleder. Förutom medicintekniska företag säljer Arcam också maskiner till flygindustrin. Där har konsolideringar i branschen gjort att aktörerna är färre men större. Bland kunderna inom flyg finns både Boeing och Airbus. Flygindustrin efterfrågar ofta tekniskt avancerade detaljer som tillverkas i korta serier. Materialet är av stor betydelse för flygindustrin och därför blir de också en viktig partner för utvecklandet av nya material. För att Arcams teknik ska löna sig och vara ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionella tillverkningsmetoder som gjutning och avverkande bearbetning måste produkten dels ha komplex geometri och tillverkas i korta eller medellånga serier. Vid tillverkning av stora serier av enkla detaljer är traditionella tillverkningsmetoder ofta snabbare och billigare. - Det är få detaljer i en bil som kan bära kostnaden, förklarar Magnus René. Men man har även sålt maskiner till fordonsindustrin, Magnus René visar en bild på en växellåda till en banracingbil som man byggt i en av Arcams maskiner. Just tillverkare av högprestandabilar inom exempelvis motorsport tror Magnus René kan komma att använda Arcams teknik för kortserietillverkning. Även tillverkare av lastbilar, entreprenadmaskiner, skogs- och lantbruksmaskiner kan snabbt dra nytta av fördelarna med Arcams teknik. Andra områden som man hoppas ska få upp ögonen för Arcams friformsmaskiner är tillverkare inom rymdindustri, offshoreindustri och liknande som sysslar med avancerad kortserietillverkning. Att rymdindustrin är intresserad har man redan fått kvitto på. På kundlistan utmärker sig Nasa som använt en Arcam maskin för att bygga ett ändbeslag i titan till ett fackverk som förbinder två raketsteg. - Det var ju jätteroligt att jobba med Nasa, säger Magnus René och passar på att resa sig halvt upp för att spana ut i det öppna kontorslandskapet. - Vi håller på att anställa en tjej och jag måste bara kolla så att det går bra, förklarar han sig. I år är det tio år sedan företaget Arcam grundades men det är först 2006 som man säger sig ha fått ett riktigt genombrott. Och tjejen som är på intervju är en av de ingenjörer som anställs till den växande verksamheten. Varför blev just 2006 ett genombrottsår? Magnus René konstaterar att det var rätt att fokusera på segmenten flyg- och implantatsindustrin. Konkurrenterna inom friformsframställning finns i Tyskland och i USA, men de använder laserteknik för att smälta metallen. En teknik som ger god precision men på grund av lägre effekt ger sämre materialegenskaper och lägre effektivitet än Arcams elektronstrålesmältning. - Vi tycker att vår produkt är bättre och att materialkvaliteten är högre, säger Magnus René samtidigt som han fyller på papper i kopieringsapparaten för att skriva ut den precis nysläppta årsredovisningen. - Våra konkurrenter jobbar mer med teknologier som framförallt lämpar sig för prototyper, säger Magnus René, som ändå tror att inom några år kommer också fordonsindustrin att använda Arcams teknik för tillverkning av verktyg för formsprutning och pressgjutning. Han lämnar över årsredovisningen inte utan viss stolthet. 112 procents ökning av försäljningen är en bra början.