- Få har insikt om Kaizens dubbla funktioner, säger professor Tamura till Produktionslyftet. I Sverige har produktionsingenjörer och konstruktörer roller som gör att de ser produktionen i stora drag som en verksamhet som går ut på att producera de produkt I Japan är produktionsingenjörens roll betydligt mer dubbelbottnad. Lika viktigt som att information om produkten och produktionssättet etableras i tillverkningslinjen, ska information om produktionen i samma grad nå tillbaka till konstruktörerna. Det går att förbättra och effektivisera produktionen genom att justera konstruktionen efter produktionen. Ständiga förbättringar och informationen om förbättringsarbetet bildar en ständig tvåvägskommunikation. Här har svenskar en hel del att lära av japanerna. Samtidigt som produktionsingenjören ska vara ett stöd för personalen i tillverkningen, ska personalen genom sin input utgöra ett stöd för konstruktörerna. Ständiga förbättringar från båda håll måste kommuniceras för att göra största nytta, men det måste finnas ett standardiserat system för att göra det möjligt. - Fler borde lära av japanernas sätt att inhämta och ta tillvara på information från tillverkningen, säger professor Tamura. Interaktionen och kunskapsutbytet mellan avdelningarna måste förbättras, vilket i sig är en väsentlig del av Kaizen. Denna del av Kaizen är inte lätt att förstå. Men det är den verkliga nyckeln bakom de japanska framgångarna inom produktion. Från förbättringsgruppernas ledare till chefskonstruktören måste det finnas en fungerande kommunikationskanal. Honda och Toyota har sina system som bygger på standardisering och ett antal naturliga steg. Honda följer sina sex steg, Toyota har tre eller fyra, beroende på hur man räknar. - För att tydliggöra skillnaderna kommer jag att göra jämförelser mellan en svensk och japansk biltillverkare, berättar professor Tamura. Lean Forum Konferens 2007, 2-3 oktober i Göteborg anordnas av Produktionslyftet