Vid vårens mätmässa, Control i Sinsheim, väcktes Verkstädernas intresse för det belgiska mätteknikföretaget Metris. Visserligen följer vi inte mätteknikens utveckling dagligen, men oftast får man en uppfattning om vilka de större aktörerna är vid besök på allmänna teknikmässor eller maskinmässor som EMO, Metav eller Bimu. På Control stod plötsligt en präktig monter med ett maskinutbud inom många områden: berörande och beröringsfri mätning, på korta eller långa avstånd, stora och mindre utrustningar och med ett omfattande utbud av mätprogramvara till. Metris representeras i Sverige av LK Scandinavia (och för en del av sitt program av Design Control i Göteborg). Men hur stor är nu Metrisgruppen i försäljning räknat? Redan ett kort besök på internet (www.metris.com) ger svaret att försäljningen första halvåret 2007 motsvarade ca 680 Mkr i årstakt och att den då ökat med 40% över samma period år 2006. I vår artikel från Control framkommer att Hexagons omsättning på mätsidan 2006 var ca 10,5 miljarder kronor och att man väntade en ökning i försäljningen för 2007 på ca 18%. Metris försäljning är alltså cirka sex procent av Hexagons. Man har en bit kvar att gå… Jämförelsen är ändå intressant, därför att Metris liksom Hexagon driver en tydlig tillväxtstrategi med både organisk tillväxt och uppköp. 1995 grundades Metris, med rötter i en avdelning för produktionsteknisk utveckling vid det belgiska universitetet i Leuwen. 1999 köpte man upp det första mätteknikföretaget, tyska Micromeasure som utvecklade laserskannrar, och med finansiellt stöd kunde man sedan med början 2002 börja förstärka sin tillväxt med uppköp och allianser. 2005 köptes två företag, 2006 fyra (varav ett var engelska mätmaskintillverkaren LK) och hittills i år har man tillkännagivit tre uppköp. Helt nyligen gjorde Metris också en ”rebranding” då man satte varumärkena LK och det tidigare i år inköpta Coord under namnet Metris. Janne Lindén är vd för LK Scandinavia: - En orsak till förvärven är att det är så kostnadskrävande att utveckla utrustning och system, och därför måste man söka samarbetsvinster, synergier. Det här är något som Metris kommer att fortsätta med. – Fordons- och flygindustrin är de viktigaste kunderna. Janne Lindén ser ökade behov av bättre mätteknik inom många branscher: - Med ökad satsning på automation krävs högre precision i styrda operationer för att undvika störningar. Den svenska marknaden för utrustning för dimensionskontroll uppskattar han till 100-140 Mkr per år. - Laserskanning har förbättrats de senaste åren, och med digitalisering och mjukvarustöd som också tagits fram har kostnaderna sänkts och precisionen och kapaciteten ökat. Skanningtekniken kan dock inte ersätta punktmätning, men den är utmärkt för friformmätning eller för dimensionskontroll på gjutna detaljer. Förut kunde man bara mäta former, nu även dimensionerna. Men man får välja mellan hastighet eller precision. Som bäst kan man nå en noggrannhet på 3-4 µm. Tyngdpunkten i LK Scandinavias försäljning är mätmaskiner från Metris. Men Janne visar också mätarmar Infinite, med mäthuvudet Modelmaker från 3D Scanners. 3D-koordinatmätmaskiner av märket LK står på många företag runt om i landet. Janne Lindén räknar in över 80 stycken levererade LK-maskiner på marknaden. Ett exempel på leveranser är de sju dubbelpelarmaskiner av typ LK CF 90 som redan 1993 levererades till Torslandafabrikens karosserilinje. De har alltså sett många biltyper passera, med början med Volvo 850-modellen. LK har också levererat mjukvara och program för växling mellan mätprogrammen. - De har nu arbetat i 14 år i treskift på karosslinjen, med Janne Lindén, vd på LK Scandinavia, visar en Infinite mätarm. en takttid på 56 sekunder i en blandad produktion av V70 och S80, säger Janne Lindén. Vid ett senare besök hos Plastals fabrik i Arendal får Verkstäderna tillfälle att se ett bra exempel på sådan produktion där 3D-koordinatmätning är ett nödvändigt moment för att säkra produktkvaliteten. Vår guide är Darko Dekic, som arbetar med utprovning av verktyg och process under den s k projektfasen, innan en plastdetalj börjar tillverkas i stora serier, och senare med kontroller av att produkterna håller sig inom toleranserna. För Volvos större bilmodeller tillverkar Plastal främre och bakre stötfångare, skärmbreddare och karossdetaljer i stötfångarna som byggs in runt strålkastare eller spolarutrustning och många andra plastdetaljer. Det är bland de största formsprutade plastdelar som tillverkas i landet, med en längd som kan ses ofta på svenska vägar. Formsprutorna och verktygen är alltså även de tung utrustning, Plastal använder för stötfångarproduktionen en grupp Krauss-Maffei formsprutor med 4 000 tons låskraft. Plastal har 26 fabriker i tio länder, förutom Göteborg även i Simrishamn och Uddevalla i Sverige. Processen för tillverkning av stötfångare är formsprutning av plasthöljen, borttagning av gjutrester och därefter lackering och avsyning. Vid avrop från kund runt fem timmar innan stötfångaren ska sitta på bil sker monteringen av den utrustning som just den kunden har beställt. Monteringen kan innebära håltagning i plasthöljet för dimljus, parkeringssensorer och strålkastarrengörare, montering av diverse komponenter som dimljus, sensorer och andra plastdetaljer. Sluligen så lastas den färdiga stötfångaren i ett I fjorton år har dessa LK mätmaskiner gått i treskiftsproduktion hos Volvo på Torslanda. En modern bilkaross innehåller enkelt beskrivet en mängd plastdetaljer som fästs på ett bärande ramverk av stål, som i sin tur består av stora och små plåtdelar som svetsas samman i en karosslinje. Stötfångare fram och bak, flyglar över hjulen, ytan på motorhuven är sådana delar som idag kan vara gjorda i plast för att vinna nya designmöjligheter, viktbesparingar och mindre risk för svåra skador vid påkörning av personer i trafiken. Men det får inte vara några stora glapp mellan plastdetaljerna, kanske några tiondelar upp till en halv mm kan accepteras. Samtidigt får man inte riskera att detaljerna klämmer mot varandra och blir svåra att montera snyggt. Springor som ger vindbrus vill man helst undvika hos den färdiga karossen. Formgivaren kanske vill framhäva eller dölja en skarv. - Sammantaget innebär detta att dimensionstoleranserna hos de detaljer som ska sammanfogas måste vara mycket snäva, och hållas kring ett börvärde så att den sammansatta slutproduktens toleranser klarar sina krav, förklarar Darko Dekic. Utprovningen av en ny produkt för tillverkning, projektfasen, syftar just till att få ett fast grepp om de variabler som kan påverka slutresultatet. Här arbetar många parallellt med att fastställa bästa plastblandning, tryck, kylning i formverktyget, utformning av förstyvningar eller fästen etc och med täta dimensionskontroller övervaka framstegen. När man kommit rätt så låser man dessa parametrar och börjar produktionen, och då går kontrollverksamheten in i en lugnare fas, med t ex stickprovskontroller enligt vissa regler. Men även mätsystemets egenskaper kontrolleras, berättar Darko Dekic. Det sker med s k MSA, Measurement System Analysis, vilket innebär att man studerar de naturliga och ofrånkomliga variationerna i mätresultat som uppkommer då t ex olika personer mäter samma mätpunkter på samma detalj vid olika tillfällen.