Det finns ett stort behov samarbete mellan näringsliv och högskolor! Forskningen bedrivs huvudsakligen på våra universitet, men en del tillämpad forskning genomförs i industriell miljö på grund av skalfaktorer eller tillgång på dyra tillverknings-, beräknings- eller provningsutrustningar som finns t ex inom fordonsföretagen. För att effektivt utnyttja tillgängliga resurser behövs ett ingående samarbete mellan näringsliv och högskolor, vilket också har skett bland annat i samband med etableringen av nya högskolor och universitet . Ett problem har varit att introducera nya rön i en organisation på grund av att erforderlig kompetens har saknats för att framgångsrikt exploatera forskningsresultat, eller att en introduktion anses för dyr eller riskfylld. Sedan 1970-talet har utbildningen av civilingenjörer och forskarutbildade ökat samtidigt som ledtider inom industrin minskat, varvid kraven att "göra rätt från början" har ökat. Behov av en bättre operativ kompetens inom både utveckling och produktionsteknik har ökat med denna utveckling. Det finns ett behov att i teknikintensiva avsnitt ha forskarutbildade eller därmed jämförbara kunskaper för att tillgodogöra sig ny teknik effektivt. Inom t ex Volvo Group har Volvo Aero Corporation varit föregångare med ett omfattande industridoktorandprogram, vilka har samverkat med doktorander och forskare på olika högskolor och universitet. Forskningschefen på Volvo Aero, professor Bengt Olof Elfström, har varit mycket aktiv och under lång tid utvecklat en omfattande forskningsverksamhet, vilket inkluderar ett flertal adjungerade professorer inom olika teknikområden. För närvarande har Volvo Aero cirka tio industridoktorander och cirka 30 vanliga doktorander på olika institutioner samt fem adjungerade professorer. Jack Samuelsson, en av författarna till denna artikel, etablerade i slutet på 1990-talet ett industridoktorandprogram tillsammans med olika linjechefer inom Volvo Construction Equipment. Som mest var det tio industridoktorander, varvid hälften har doktorerat eller ska göra det inom kort. Det decentraliserade Volvo Group i övrigt har en mer splittrad bild, där en mängd enstaka industridoktorandprojekt drivs av engagerade medarbetare. Projekten kan i bland vara framgångsrika, men förmår mera sällan förmera sig i en kontinuitet. Volvo Cars har också ett omfattande industridoktorandprogram, liknande Volvo Aeros, med för närvarande cirka 20 industridoktorander, det dubbla på institutioner samt tio adjungerade professorer. Inom verkstadsindustrin i övrigt har Scania ett omfattande industridoktorandprogram sedan mer än tio år, med över 20 doktorander ”i drift”, dessutom har man ett antal professorer på KTH med bakgrund från eller finansierade av Scania. Industridoktorander förekommer också i mindre omfattning på Esab, SSAB, Outokumpu, Hägglunds, Swecast med flera företag. Forskningsverksamheten inom Volvo Construction Equipment har spänt över fler teknologiområden, varvid exempel på inriktning och resultat från ett område framgår nedan. Med stöd av Fordonsforskningsprogrammet, Nordic Innovation Center, KK-stiftelsen och EU-projekt har vi finansierat ett stort antal doktorander och forskare inom Volvo CE, KTH, danska DTU, norska NTNU och LUT (Lappeenranta Tekniska Universitet). Inom området dimensionering och kvalitetsstyrning av höghållfasta svetsade konstruktioner har vi haft industridoktorander inom beräkningsteknik, industridoktorand inom utmattning av höghållfasta material på SSAB, industridoktorander inom beräkning och simuleringsteknik på KTH samt doktorander inom detektion av svetsdefekter samt inom simulering av svetsgeometri på Högskolan Väst. I dag är det brist på doktorander inom produktionsteknikområdet, där svetsning är en väsentlig del. Arbetet som startade år 2000 har resulterat i en markant höjning av Volvo CEs dimensioneringskompetens samt att nya, mer noggranna dimensioneringsmetoder har ersatt de tidigare använda. Forskningen har också resulterat i underlag för ett nytt vetenskapligt baserat kvalitetssystem för svetsade konstruktioner, som kommer att påverka även internationella kvalitetsregler. Samtliga industri- och KTH-doktorander har också gemensamt tagit fram lösningar vid svåra garantiärenden, vilket besparat Volvo och kunderna stora kostnader. Aktuella målsättningar är att kunna eliminera defektförekomst och styra svetsprocesserna mot gynnsamma svetsgeometrier i löpande serieproduktion, dock saknar vi för närvarande industridoktorander inom det produktionstekniska området. Arbetet fortsätter inom Vinnovas program ”Lätta konstruktioner” och Mera-programmet med framtagning av en nationell teknikplattform för höghållfasta svetsade konstruktioner. I detta deltar, utöver hela Volvo, även SSAB, flera stora verkstadsföretag, underleverantörer, fyra universitet samt Svetskommissionen. (Volvo CE deltar även i en ansökan till EU i projektområdet, i vilket bland annat SSAB och tre andra ståltillverkare deltar). Industridoktoranderna har en utomordentlig betydelse för svensk verkstadsindustri! Vi måste få fram fler! Med adjungerade professorer eller motsvarande är det möjligt att mer eller mindre skräddarsy forskarutbildning och projektarbeten anpassade till industrins behov. Tillsammans med industrins specialister och forskare från universitet och högskolor, har dessa formulerat och handlett viktig metodutveckling inom olika företag. Industrins konkurrenskraft har stärkts kraftigt genom industridoktoranders verksamhet, genom bland annat följande: • Ett vetenskapligt synsätt inom industriella processer. • Ett bredare kontaktnät. • Forskning som stöder företagens affärsplan. • Ökad industrirelevans inom grundutbildning och högskoleforskning. • Ökad rekryteringsbas för industrin. • Kompetenshöjning hos engagerade linjespecialister. De hinder som har funnits, och i vissa organisationer kvarstår, är insikten om behov, ledningens engagemang, head count, bolagens finansieringsvilja samt ibland, som nu i en rådande högkonjunktur, lämpliga kandidater. Det är väsentligt svårare att etablera en forskning inom produktionsområdet än inom produktutveckling. Sammantaget har satsningen på industridoktorander lett till mer effektiva utvecklingsverktyg, nya produktionsmetoder och i slutänden mer effektiva produkter samt ökning av rekryterbara forskarutbildade inom både industri och högskola. Ett viktigt och tydligt bidrag från forskarutbildade i industrin är att vid tekniska frågeställningar avgöra vad som är riktigt och vad som inte är möjligt. I denna vägvisning är de mycket kraftfulla. Visioner, beslutsamhet, långsiktiga forskningsmål, som är gångbara för både företag och universitet, samt kritisk massa är viktiga ingredienser för alla inblandade parter. Det vi inte forskar på i dag, bidrar inte till vårt välstånd i morgon! Jack Samuelsson är forskningssamordnare vid Volvo CE i Eskilstuna och professor vid KTH. Stellan Carlson vid Svetskommissionen är välkänd för Verkstädernas läsare med artiklar från t ex svetsmässor och svetstävlingar.