Ola Lindwall, till vardags chef inom kvalitetssäkring vid Volvo Personvagnar i Göteborg, har varit med i Teknikföretagens Kvalitetsråd – TQR – sedan 1995. Sedan en tid tillbaka är han rådets ordförande. – TQRs uppgift är ett främja en offensiv verksamhetsutveckling och sprida praktisk kunskap om kvalitet till våra medlemsföretag, berättar Ola Lindwall. TQR består av en "kärna" med kvalitetsfolk från flera stora företag. Samtidigt finns en "yttre ring" med olika kvalitetsintressenter som träffas och diskuterar kvalitetsfrågor. TQR ordnar också seminarier och studiebesök med inriktning på kvalitet för medlemsföretagen (läs också om TQR i den separat rutan). – Även om kärnan inom TQR till större delen består av storföretag är uppdraget att främja kvalitetsutvecklingen inom alla teknikföretag, betonar Ola Lindwall. – Men de stora företagen, med egna kvalitetsavdelningar, har lättare att avsätta tid för för TQRs uppdrag. Vi kan därför plocka fram kompetens och dela med oss av våra erfarenheter till andra företag. Var står då svensk kvalitet idag? Ola Lindwall tycker att svenska varor fortfarande borgar för en bra kvalitet, men den är inte längre lika självskriven. – Förr stod svenska varumärken för en mycket hög kvalitet och uppfattades så i världen. Men då var kvalitet ofta synonymt med en bra hållbarhet. Och jag tycker att Sverige fortfarande håller en hög nivå med ett mycket bra teknikkunnande. Det räcker med att titta på svensk fordons- och flygindustri, den senare som har kunnat producera så många avancerade militära flygplan. – Men vi har absolut ingen given topplacering längre. Det räcker med att se på japansk fordons- och elektronikindustri. Det finns flera varumärken, både japanska och koreanska, som står för en mycket hög kvalitet. Ola Lindwall konstaterar att ett av de mest kända svenska varumärkena idag i världen är Ikea – ett varumärke som svenskarna, i alla fall tidigare, inte rankade så högt i kvalitetsligan. – Men Ikea har en mycket bra kundbehandling och man ger värde för pengarna. Det vill säga man har nöjda kunder och det är ett centralt begrepp inom kvalitetsarbetet. Kvalitet är egentligen något relativt; kvalitet är att få det man betalar för! Svensk verkstadsindustri håller en hög standard, betonar Ola Lindwall, men för att inte tappa i kvalitet är det viktigt att kompetensförsörjningen upprätthålls. Så måste den svenska skolan se till att det skapas intresse för teknikutbildningen. – Jag tycker att skolan håller en bra nivå, men det brister i matematik och andra teknikrelaterade ämnen. Sedan gäller det också att se till att de teknikutbildade studenterna stannar i Sverige. Ola Lindwall konstaterar att lönenivån i Sverige för ingenjörer är relativt låg, lägre än i vår närmaste omvärd. Det är både på gott och ont, menar han. – På plussidan finns att vi tack vare lägre löner, men fortfarande en bra kompetens, kan locka hit teknikcentrum av olika slag. Det borgar då för en bra kvalitetsutveckling. – På minussidan finns ju att de nyutbildade ingenjörerna söker sig bort från Sverige, till andra länder som betalar bättre, och då utarmas kompetensen. En trend inom kvalitetsarbetet idag är att kvalitetsledningen integreras med system för arbetsmiljö, yttre miljö och verksamhetsledning. Även det har både för- och nackdelar menar Ola Lindwall. – Det är givetvis bra att få en helhetssyn inom alla dessa områden och i många fall går kvalitets-, miljö- och verksamhetsfrågorna in i varandra. Men det finns också en risk att grundläggande metoder som till exempel felträdsanalys kommer bort. (En felträdsanalys utgår från ett bestämt fel, en s k huvudhändelse, från vilket man sedan söker orsaker, delhändelser, till huvudhändelsen. Det felschema man får fram kallas för felträd.) – Det krävs fortfarande en kvalitetsprofession i företagen. Kunskaper om förebyggande kvalitetsmetoder, felsökning och analysverktyg är grundläggande ingenjörskonster som inget företag har råd att vara utan. Ola Lindwall ser därför positivt på att ett kvalitetssystem som Sex sigma har slagit igenom ordentligt: – Sex sigma innebär en renässans för kvalitetsmetodiken. Genom att det finns flera nivåer i Sex sigma, symboliserade genom olika bälten, får man både en bred spridning av kvalitetsmedvetandet och ett fåtal personer i företaget som verkligen tränger djupt in i kvalitetstänkandet. De blir metodexperter. – Fast visst finns det en risk även med Sex sigma. Det kan vara bekvämt för en företagsledning att säga att man har infört Sex sigma och därför satsar på kvalitet. Men det räcker inte, man måste också utvärdera resultatet. Men Sex sigma har levt länge och har därför potential att spridas än mer, menar Ola Lindwall, som också märkt ett ökande intresse från medelstora företag att ta till sig Sex sigma. – Idag talar alla om lean och det är något som mycket väl kan kopplas samman med Sex sigma. Lean betyder ju sparsamhet och att ta bort onödiga reparationer och göra rätt från början handlar i högsta grad om kvalitet. Kvalitet är att arbeta förebyggande så att inte misstag upprepas. För tio, femton år sedan börjad kvalitetscertifiering enligt ISO slå igenom. De flesta företag skulle ISO-certifiera sig, vilket kunde vara en både utdragen och kostsam process. Idag talar man emellertid inte så mycket om certifiering. Ola Lindwall: – Nej, förmodligen är det så vanligt att man inte längre behöver påpeka det. Många företag kräver dessutom av sina leverantörer att de ska vara certifierade. – Men ISO har också ifrågasatts av många. Man kan väl säga att de första ISO-versionerna satte fingret på en öm punkt, nämligen vikten av dokumentation samt att ha ordning och reda i verksamheten. Utan dokumentation är det svårt att hålla ordning och reda och det är faktiskt grundläggande i allt kvalitetsarbete. Man måste veta vad man gör för att kunna åtgärda brister. – Senare ISO-versioner är inte riktigt lika strikta, lite flummigare om man så vill, men fortfarande har ISO-certifiering ett värde som grundbult för att hålla ordning och reda. Ola Lindwall tycker att man borde ta upp TQM-begreppet igen. TQM, Total quality management, involverar företagsledningen i kvalitetsarbetet, något som är mycket viktigt. – Visst är det viktigt för ledningen att man har ordning och reda i verksamheten med bra dokumentation, men dokumentation leder sällan till engagemang hos ledningen. Ledningen måste i stället ägna sig mer åt strategisk planering och då spelar inte certifieringen så stor roll. Ledningens roll i kvalitetsarbetet är dock oerhört viktig, betonar Ola Lindwall. Ledningens engagemang innebär en stor symbolik, en oengagerad ledning ger också en oengagerad personal. – Om företagsledningens beslut enbart inriktas på nästa kvartalsrapport förstår ju alla anställda att det långsiktiga kvalitetsarbetet inte är särskilt högt prioriterat... Har då globaliseringen påverkat kvalitetsarbetet? Visst, menar Ola Lindwall – men inte på ett entydigt sätt. – Allt fler komponenter tillverkas i lågkostnadsländer, där kvalitetsbrister kan uppstå. Samtidigt byggs allt fler nya produktionsanläggningar i dessa länder med samma kvalitetsstandard som hemma. – Om man tar ett land som Kina så har man en utbildningsnivå som är mycket hög, samtidigt som man har en erfarenhetsnivå som är mycket låg. En kinesisk bilarbetare till exempel har inte någon egen bil och då kan det vara svårt att veta om man gör rätt på jobbet. – Men när den kinesiska arbetskraften har nått till vår erfarenhetsnivå kommer vi att se många kvalitetsprodukter från Kina! En annan aspekt på globaliseringen är den outsourcingvåg som drog fram över Sverige för några år sedan, men som nu har följts av att många företag flyttar hem produktion till Sverige. – Outsourcingen ledde till förlorad kvalitet, inte för att tillverkningen egentligen var sämre utan för att företagen förlorade kontrollen över den. Genom att flytta hem produktion har man också fått tillbaka den dagliga påverkansmöjligheten och ju mer direkt inflytande, desto lättare är det att hålla rätt kvalitetsnivå. Samma sak gäller utvecklingsarbetet, menar Ola Lindwall. Utveckling och produktion hör ihop och måste finnas nära varandra. Ska man kunna ha kvar utvecklingen i Sverige måste man också ha produktion här. – Sverige har högre kostnader och då måste vi också ta ut högre priser. För att kunna göra det måste vi lägga till ett mervärde så att kunderna blir nöjda.