Den svenska översättningen av den engelska termen sustainable är oftast hållbar, men begreppet uthållig förekommer också. Flera svenska stora verkstadsföretag som till exempel SKF, Volvo och Atlas Copco satsar på att lyfta fram hållbar utveckling och produktion. På flera universitet inrättas masterutbildningar inom området och forskningsintensiteten inom området ökar. Även EU satsar på hållbar produktion via en utlysning på en mycket stor forskningssatsning, Factories of the Future, med totalt 1,2 miljarder euro i potten. Men vad innebär hållbarhet och hur mäts det? Chalmers Tekniska Högskola har tillsammans med Lunds Universitet startat en stor och långsiktig strategisk satsning som fått namnet Sustainable Production Initiative (SPI). Denna satsning ingår på Chalmers i den så kallade Chalmers Production Area of Advance, som är en bred och långsiktig satsning på produktionsforskning. På interna-tionell nivå har man identifierat tre dimensioner som tillsammans skapar hållbarhet: ekonomisk, miljömässig och social. Utvecklingen inom dessa tre dimensioner bidrar tillsammans till långsiktig hållbarhet. Vi har sett att det saknas relevanta mätetal för hållbarhet, SI (Sustainability Indicators). Några försök har gjorts av forskarvärlden utan att riktigt komma in på praktiskt användbara mätetal, som man kan använda för att styra sin industriella verksamhet. Det råder också en stor oenighet bland produktionsforskare om mätetal för produktivitet. Skillnaden är stor i vad som är viktigt för till exempel ekonomisk uthållighet på global nivå jämfört mot företagsnivå. Uttrycket "Tänk globalt - Agera lokalt!" fungerar inte så väl för de ekonomiska och sociala dimensionerna, medan det för den ekologiska dimensionen harmoniserar väl på alla nivåer. Hur kan då ekonomisk, ekologisk och social uthållighet skapas på fabriksnivå? Vi tror att utnyttjandegraden har stor betydelse i sammanhanget. Utnyttjandegrad ingår som en parameter i produktivitetssambandet: Produktivitet = Metod Prestation Utnyttjandegrad. Metod motsvarar den ideala hastigheten (t ex monterade produkter per tidsenhet) utan störningar. Prestation anger verklig hastighet i förhållande till den ideala för maskiner eller i förhållande till den normala för aktiviteter utförda av människor. Utnyttjandegrad anger den andel av planerad tid som faktiskt används till den överrenskomna standardmetoden. Utnyttjandegradsförluster utgörs av störningar, balanseringsförluster och personlig tid. Personlig tid måste alltid finnas för operatörer i industrin och därför kan aldrig utnyttjandegraden vara 100%. För maskiner finns däremot inga sådana begränsningar, här gäller att alla bör sträva mot 100% utnyttjandegrad i flaskhalsprocesser. Alltså, utnyttjandegraden är vikigt för att åstadkomma hög produktivitet. En hög produktivitet ger god lönsamhet, vilket är den viktigaste ekonomiska hållbarhetsfaktorn på fabriksnivå. God konkurrenskraft, ett resultat av hög produktivitet, borgar även för fabrikens långsiktiga överlevnad. Det inverkar positivt på den sociala hållbarheten eftersom detta tryggar arbetstillfällena i fabriken. Ökad utnyttjandegrad ger även ekologiska effekter. Ett bättre utnyttjande av de resurser som redan finns i produktionssystemet minskar behovet av nyinvestering. Högre utnyttjandegrad resulterar även i mindre tomgångskörning och bidrar därmed till lägre energiförbrukning i relation till produktionsvolymen. För att öka utnyttjandegraden måste företagen bl a arbeta med följande: Förebyggande underhåll så att utrustningen verkligen fungerar, ordning och reda runt arbetsplatsen, skapande av stabila processer som ger jämn och hög kvalitet. Personalvård för bibehålla friska och motiverade medarbetare, minskade balanseringsförluster genom t ex i flermaskinskörning, nära samarbete med underleverantörer för att skapa hög leveranssäkerhet. Åtgärderna kan tyckas enkla, men det finns mycket för svenska verkstadsföretag att ta tag i. PPA-studierna (Productivity Potential Assessment) av svensk verkstadsindustri har visat att det finns en mycket stor potential att öka utnyttjandegraden (se Verkstäderna 15/2008 eller www.ppaonline.se). Utnyttjandegraden för flaskhalsmaskiner är i genomsnitt 63%. Om utnyttjande- graden kan ökas, ökar även hållbarheten på fabriksnivå ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Sustainable production kommer att diskuteras på Forumdagen i Linköping den 9 de- cember. Peter Almström, rådgivare på Förbättringsforum, Forskarassistent, Institutionen för material och tillverkningsteknik, Chalmers. Carin Andersson, Universitetslektor, Avdelningen industriell produktion, Lunds Universitet. Abid Muhammad, Civilingenjör, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. Mats Winroth, Universitetslektor, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.