Varför ska man egentligen ta sig tid att göra svetsekonomiska beräkningar? Om du frågar Nils Stenbacka, författare till boken Svetsekonomi och produktivitet finns det mängder av goda anledningar. Ganska tidigt i boken, utgiven av Svetskommissionen, tar han upp dessa anledningar i form av en punktlista: • En svetsstation har blivit en flaskhals • Ett aktuellt objekt kan få sänkta tillverkningskostnader • En ny konstruktion har kommit in i tillverkningsflödet • Övergång från manuell till robotiserad svetsning – Rent generellt tycker jag att man gör väldigt lite ekonomiska beräkningar inom svetssidan, säger Nils Stenbacka, som är professor i svetsteknologi vid Högskolan Väst. – Visst, de allra enklaste beräkningarna gör man då och då när man räknar svetskostnad per meter eller objekt, men det är inte tillräckligt ofta. Mer avancerade beräkningar så som investering och känslighet är högst ovanliga. Boken skrev han till och från under ett års tid, och den kom ut sent förra året. Nils Stenbacka är en van föreläsare inom ämnet, och brukar då ha en publik som består av svetsingenjörer, produktionsingenjörer och produktionschefer. Men han skulle inte ha något emot att fler vd:ar kom för att lyssna. Apropå det, vem ska egentligen ta ansvar och väcka frågan om en översyn av svetsekonomin? – Det beror på hur stora företagen är. Det kan vara vd, produktionschefen eller svetsingenjören. De personerna bör i alla fall vara involverade i beslutet. Om det berör en stor investering kan också företagsekonomer involveras. På små och medelstora företag är det vd och produktionschef som väcker frågan. Du skriver att den slutgiltiga svetskostnaden till stor del ligger på konstruktörens ansvar? – Ja. Om man tittar på vad man ritar in på skrivbordet så bestämmer det vad den kommande kostnaden i produktion kommer att vara. Då är det viktigt att det finns en dialog mellan konstruktörer och produktionen. Ofta har de stora företagen insett detta. Det finns till om med ett exempel på ett företag som omlokaliserade sina konstruktörer för att de skulle hamna väldigt, väldigt nära produktionslinjen. – Man bör också ta med svetsingenjörer och produktionsingenjörer när man pratar om konstruktionen. Nils Stenbackas bok inleder med en checklista över frågeställningar som har betydelse för svetskostnaden. Den delas upp i fyra grupper (grundmaterial, svetsfog, svetsprocedur och svetsförband) med olika undergrupper. Av dessa vill han framförallt lyfta fram två: svetsfogen och svetsproceduren. – På de två punkter kan du hitta många uppslag för besparingar. Och frågan om hur en svetsfog ska se ut faller återigen tillbaka på konstruktörerna och att de samarbetar med svetsingenjörerna. Kanske kan man ta bort vissa svetsfogar? Kanske kan detaljen konstrueras på ett annat sätt? Eller tänk om man kan minska volymen på en svetsfog med 50 procent? Det har en oerhört stor betydelse på svetskostnaden. Företag som tar till sig detta och gör en svetsekonomisk kalkyl, när ska de göra samma procedur igen? – Varje gång du gör en analys av kostnaderna, och gör processförändringar, ska du göra en efterkalkyl för att se hur mycket som förändrades. Sedan är det upp till vd att avgöra hur ofta en analys ska göras, men jag tycker den ska göras årligen. Kalkylen är inte så komplicerad att göra, du kan göra det i ett enkelt excel-ark. Fotnot: Nils Stenbacka och Svetskommissionen har ett endagsseminarium om svetsekonomi nästa vår, 12 april, på Högskolan Väst.