Lärlingsplatser ger riktiga jobb
Småföretagarnas Riksförbunds nya förslag på ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem skulle ge 36 000 lärlingsplatser.
Lärlingssystem anpassat för Sverige
Småföretagarna har kartlagt andra europeiska länders lärlingssystem, bland annat det tyska, österrikiska, schweiziska, franska och danska. Överlag har lärlingsutbildningarna i de här länderna varit framgångsrika. Men att rakt av överföra något av dessa till Sverige och svenska förhållanden fungerar inte.
Småföretagarnas lärlingssystem bygger på en lärlingslön som det går att leva på och en handledarersättning till företaget. Nuvarande lärlingssystem kompenserar inte företagen för arbetet att ta emot en lärling och är därför den bidragande orsaken till att så få lärlingar hittills har fått lärlingsplatser. När lärlingsutbildningen infördes i gymnasieskolan 2011 var tanken att skapa 30 000 lärlingsplatser per år. Vårterminen 2015 fanns cirka 7 600.
Småföretagen vill ha lärlingar
Under de tre år som lärlingsutbildningen pågår kommer lärlingen, enligt Småföretagarnas förslag, att få 16 000 kronor per månad samtidigt som handledaren på företaget får en ersättning på 67 200 kronor. Handledarersättningen till företagen är nödvändig; företagen uppger i dag att det är för dyrt att ta emot lärlingar. I undersökningar med Småföretagarnas Riksförbunds medlemmar uppger merparten att de är villiga att ta emot en lärling, om de får en ersättning som täcker kostnaderna för lärlingen.
En samhällsekonomisk plusaffär
Totalt skulle Småföretagarnas förslag kosta 2,4 miljarder kronor, räknat på 36 000 lärlingsplatser. Den här kostnaden kommer staten troligtvis att spara in. Dels på grund av att arbetslösa ungdomar, som börjar en lärlingsutbildning, upphör att gå på bidrag, dels att många väljer en lärlingsutbildning i stället för en annan utbildning. Dessutom skapas nya skatteintäkter via lärlingsanställningarna. På sikt skulle Småföretagarnas lärlingssystem menar Småföretagarna bli en samhällsekonomisk plusaffär.