Självkörande fordon är säkra
Det tror i alla fall Anna Pernestål Brenden, forskningsledare för ITRL (Integrated Transport Research Lab) på KTH.
Men är de förarlösa fordonen verkligen säkra? Och får de någon betydelse för det kollektiva resande?
– Fordonen är utrustade med en mängd sensorer och “ser” i stort sett allting som händer runt omkring dem, säger Anna Pernestål Brenden.
Störst nytta ser hon i självkörande minibussar, som alltså redan till våren kan sättas i trafik och köra bland människor och andra fordon på en vanlig gata.
De kör förstås inte särskilt fort (i snitt 15-20 km/tim) och stannar direkt om något är i vägen eller ett litet barn skulle springa ut i gatan.
– För att öka nyttan behöver fordonen kunna köra snabbare och ett sätt att kunna öka hastigheten är att undvika att köra dem mitt ibland människor, till exempel i egna körfält, menar Anna Pernestål Bredden.
Framförallt tror hon att de självkörande bussarna kan fungera som en länk där det saknas kommunikationer idag.
– Där hoppas jag att vi får se dem först: i ett finmaskigt matarnät, t ex från arbetsplatser, skolor eller villaområden till hållplatser för kollektivtrafiken. Då kan kollektivtrafiken bli mer tillgänglig och attraktiv.
Den stora potentialen ligger längre fram: när turerna blir efterfrågestyrda.
– Inte bara så att man trycker på en knapp när man vill åka, utan att bussen själv genom en smart systemlösning “förstår” att den ska bege sig till en viss plats, till exempel till en skola när eleverna slutar för dagen, förklarar Anna Pernestål Brenden.
Att matningstrafik blir det primära användningsområdet tror även Marcel Kroeze, vd för Nobina Technology.Ska vi utveckla ett koncept som kan konkurrera med bilen så gäller det att det blir lika enkelt för dig att använda det. Minibussen ska kunna plocka upp dig där du är, säger han.