– Båda pekar på en mer pessimistisk stämning bland leverantörerna. Men det finns även positiva signaler, säger hon.

Det har varit lite oroliga tider de senaste åren, med pandemi och krig, vilket har påverkat leverantörsindustrin.
2023 började dock bra, med ett starkt första halvår vad det gäller omsättning och vinst.
– Nu har framtidstron sjunkit till rekordlåga nivåer. Det tyder på att många har betat av sin tidigare orderstock, vilket fördröjt effekten av lågkonjunkturen, säger Lina Galow.
Att orderingången minskar bekräftas av Underleverantörsbarometern.

Viktiga relationer
När det gäller andelen svarande i Vägvisaren som tror på Goda och Mycket goda framtidsutsikter har siffran sjunkit till 71 procent, den lägsta nivån sen 2012. Pessimismen märks även i Underleverantörsbarometern – 90 procent tror att lågkonjunkturen kommer att pågå i sex månader framåt eller längre.
Energipriserna är en annan fråga som enkäterna tar upp. En stor del av företagen räknar med högre energipriser framöver, och 42 procent av de som svarat i Vägvisaren anger att de antingen inte kan påverka sin energiförbrukning eller att de inte kommer att bli kompenserade av sina kunder. Något som visar på en obalans i affärsvillkoren. I det perspektivet kommer även betaltiderna in, en disciplin där fordonsindustrins OEM:er inte utmärker sig på ett bra sätt.
– OEM:erna bör ta notis om hur sådant påverkar den långsiktiga relationen. Affärsvillkoren är något som leverantörer tar med i beräkningen när de väljer var de ska satsa sin produktionskapacitet, säger Lina Galow och lyfter fram att andelen företag med mer än 70 procent av sin leverans till fordonsindustrin minskat enligt Vägvisaren.
Samma trend avspeglas i att de med liten andel, mindre än 30 procent, av sin leverans till fordonsindustrin blir allt fler.
Dessutom anser de som svarat i Vägvisaren att en av de viktigaste insatserna för att stärka sin konkurrenskraft är att bredda kundbasen, något som de också har goda förutsättningar för.
– Svenska leverantörer till fordonsindustrin ligger långt framme när det gäller hållbarhet och produktivitet, det gör dem attraktiva för andra segment.

Hållbarheten vinner mark
Även om konjunkturen just nu sviktar finns det flera positiva signaler i enkäterna. Som att leverantörerna – enligt Vägvisaren – börjar få ett ordentligt grepp om omställningen.

– Det är fortfarande en stor andel som uppger att de drastiskt kommer att behöva förändra sin portfölj fram till 2030, men siffran har backat nästan 20 procentenheter (från 83 till 64) sedan 2021. Det visar att allt fler leverantörer börjar få grepp om vad omställningen till fossilfritt innebär för deras verksamhet och att de är inne i processen, säger hon.

60 procent av företagen som svarat i Vägvisaren berörs av kompetensväxlingen i någon omfattning. Ett tilltagande fenomen är så kallad hamstring av arbetskraft. Enligt Vägvisaren behåller 23 procent av företagen en viss överkapacitet hellre än att göra sig av med anställda, något som annars vore en typisk åtgärd under en lågkonjunktur som nu. Enligt Lina Galow hänger det troligtvis samman med den pågående omställningen.

– Det är många leverantörer som behöver ställa om och som har investerat i sin personal, de är rädda för att tappa viktig kompetens. En svår avvägning för företagen som kan skapa ett utsatt läge om lågkonjunkturen drar ut på tiden, säger hon.

När det gäller vilka åtgärder som företagen tycker är viktigast för att stärka sin konkurrenskraft har – enligt Vägvisaren – hållbarhet nu fått samma status som forskning och utveckling. Drygt tre av fyra anger också att hållbarhet är en viktig eller mycket viktig faktor för att få affärer. Glädjande siffror är att nästan lika stor andel, 71 procent har enligt Vägvisaren dessutom både intern kompetens och budget för att jobba med frågorna.

Hållbarhet är en fråga som FKG sedan ett par år identifierat som en unik styrka för svenska leverantörer, inte minst ur ett internationellt perspektiv. Vägvisaren bekräftar de positiva signalerna att svenska leverantörer är attraktiva på den europeiska marknaden. Sverige är fortfarande störst men tappar i betydelse både som huvudmarknad och tillväxtmarknad. Andelen företag som ser övriga Europa som huvudmarknad har ökat från knappt 30 till cirka 37 procent och samma nivå som tillväxtmarknad.

– Det är ett gott betyg för svenska företags attraktionskraft, avslutar Lina Galow.

På plats på Elmia
När resultatet från Vägvisaren presenterades på Elmia Subcontractor i Jönköping var det Gabriella Virdarson, projektledare, och Peter Bryntesson, vd, som stod på scenen. Vid samma tillfälle redogjorde de även för projektet Konkurrenskraftig hållbarhet för SME-företag.
– Gällande projektet så pratade jag bland annat om det klimatdatablad som leverantörer kan använda för att redovisa data för varje enskild komponent, säger Gabriella Virdarson.
Efter presentationen fick de svara på frågor, exempelvis var det flera som ville veta mer om just klimatdatabladet och hur de skulle kunna använda det.
– Vi hade samtal med flera företag om det och andra saker som är utmanande för branschen, säger hon.
Just att träffa företagen är enligt Gabriella Virdarson en av viktigaste orsakerna till att delta på mässan.
– Det är också det roligaste med jobbet. Det är spännande att besöka våra medlemmars montrar och höra hur det går för dem. Har de några nya intressanta lösningar? Nya sätt att jobba på, eller nya produkter? För oss själva blir besöket som en stor cocktail med intressant information.
Hur var stämningsläget – så här mitt uppe i en lågkonjunktur?
– Det var ändå väldigt bra. Känslan av hur det var efter pandemin hänger i, folk uppskattar verkligen att vara på plats och kunna träffas.