Ny EU-reglering: Snart blir de digitala produktpassen lag
För en tillverkare inom automotive går det aldrig helt att slappna av. Konjunkturer, pandemier och disruptiva förändringsprocesser … för att inte tala om ny lagstiftning, där ett av de senaste påbuden stavas ESPR. – Det är definitivt något som en underleverantör till fordonsindustrin ska sätta sig in i, säger Staffan Olsson, head of public affairs på GS1 Sweden som arbetar med standardisering kring märkning av varor.
GS1 Sweden, tidigare EAN Sverige, är en typ av aktör som FKG:s medlemmar skulle kunna behöva ta hjälp av när ESPR-lagen (Ecodesign for Sustainable Products Regulation)* börjar slå igenom någon gång under 2025.
Historiskt har GS1 bland annat arbetat med streckkoder till varor, EAN-koder, en märkning som alltmer börjar få konkurrens av en ny generation standardiserade QR-koder.
Följer produkten genom livscykeln
Och just märkning av komponenter – så kallade digitala produktpass som ska följa produkter under hela livscykeln – är en del av vad lagstiftningen ESPR kommer att kräva. Lagen klubbades igenom den 18 juli 2024.
– Nio månader efter det ska en första delegerad akt komma. Efter det råder en period of grace då företagen får tid på sig att komma i ordning med vad som krävs, säger Staffan Olsson.
Den första delegerade akten tar sikte på två kategorierna. En av dem handlar om stål och järn, den andra rör textilier och skor. Efter hand kommer sedan nya delegerade akter för andra produktkategorier att lanseras.
Idén med ESPR är att göra hållbara produkter till norm.
Den innebär saker som uttalade krav på att använda spårbara material, att det i så stor utsträckning som möjligt ska gå att laga och återanvända produkter när de blir utslitna, etcetera. Plus att det så småningom ska gå att återvinna dem enkelt.
För att det här ska bli effektivt måste exempelvis återvinningsföretag kunna ta reda på vilka råvaror etcetera som produkten är uppbyggd av. Informationen behövs också för att de som köper komponenterna ska kunna klimatredovisa sina slutprodukter.
Exakt på vilken nivå redovisningen ska ske är ännu oklart.
– Det kan bli mer övergripande för en produktmodell, eller för enskilda batcher. Men det kan också bli att det gäller varje enskild komponent. Detaljerna kommer i de delegerade akterna. Vi får dock räkna med några år innan allt är klart för alla produktkategorier, säger Staffan Olsson.
Inetsade koder
Ett möjligt scenario är alltså att varje enskild komponent som levereras ska ha sin unika kod. Rent märkningsmässigt är det inget större problem.
– Det går exempelvis bra att etsa in en QR-kod i metall, många gör det redan i dag, säger Staffan Olsson.
Ett mer krävande arbete handlar om att skaffa fram alla data som behövs – som koldioxidavtryck, ingående råvaror etcetera – och lagra den på ett sätt som gör informationen tillgänglig. Plus att informationen ska finnas kvar inom en överskådlig framtid, som blir ganska lång.
När det gäller detaljrikedomen kring informationen kommer det antagligen att finnas olika nivåer: en som talar om allt som en kund behöver veta, en annan som ger ytterligare mer specifika insikter – exempelvis sådant som kan vara affärshemligheter – till ett återvinningsföretag. Så kallad need-to-know-basis.
GS1 är en icke vinstdrivande standardiseringsorganisation som finns i en rad länder. I Sverige ägs de av branschorganisationerna Dagligvaruleverantörerna (DLF) och Svensk Dagligvaruhandel (SvDH). Enligt Staffan Olsson är de ett av de företag som kan tillhandahålla globala standarder och ett gemensamt digitalt affärsspråk av den typ som behövs för att klara av att sköta märkningen, samt ge råd om hur man ska jobba.
– Men visst, det finns flera andra man kan vända sig till.
Har du något råd till de av FKG:s medlemmar som ännu inte är på banan med det här?
– Det kommer att bli en ganska tung implementering med att ta reda på all fakta som behövs om produkterna. Jag tycker att de så snabbt som möjligt ska sätta i gång och diskutera med sina leverantörer hur de kan få in den information de behöver.
Något annat?
– För vissa kan det här innebära en ganska kraftig digitaliseringsresa. De flesta av FKG:s medlemmar är säkert ganska digitala redan, och arbetar på det sättet mot sina kunder. Men hur jobbar de med sina egna leverantörer? En annan sak att tänka på är att inte hitta på speciallösningar, eller att bara sikta in sig på exakt det som lagen kräver. Jag tycker att de ska styra mot att även hitta en affärsnytta, det är nog mitt bästa tips.
Dags att sätta igång
En annan som anser att FKG:s medlemmar ska ta chansen att hitta fördelar med den nya lagstiftningen är Hanna Lindén, senior forskare på RISE (Research Institute of Sweden).
– Jag tycker att man ska vara proaktiv med det här, att se en möjlighet med att tillverka hållbart och agera framsynt, säger hon.
Liksom Staffan Olsson på GS1 Sweden betonar hon det goda med att sätta igång att förbereda sig så fort som möjligt.
– Se till att nu direkt skaffa en förståelse för lagstiftningen. Analysera företagets nuläge. Undersök vilken information som redan finns tillgänglig kring dina material och komponenter och vilken som saknas. Sedan kan det också vara bra att se över sina leveranskedjor och fundera på om man har tillräckligt bra samarbeten som det är, eller om företaget behöver nya strategiska partners, säger Hanna Lindén.
Även RISE är en aktör som kan hjälpa till. Dels som konsulter, dels genom att FKG:s medlemmar kan ta del av publika resultat från forskningsprojekt, och att de även aktivt kan delta i forskningsansökningar och projekt.
– Något som pågår just nu som kan vara intressant i sammanhanget är Swepass, som handlar om just spårbarhet och digitala produktpass, säger hon.
Är det något annat som kan vara bra att veta om ESPR?
– Ja, jag tycker att man ska ha koll på att den i vissa sammanhang kan gå utanför vad olika förordningar och lagar anger, exempelvis kring kemikalier.
Hur då?
– Om något hos produkten bedöms vara ett hinder för cirkularitet så kan du bli tvungen att ta bort det. Som en kemikalie, godkänd enligt REACH och som alltså inte är miljöfarlig i sig, men som gör det svårare att återvinna produkten. En annan intressant sak är att ESPR-lagstiftningen kan sätta stopp för konstruktionsval som gör att produkter åldras i onödan.
Kan du ge ett exempel?
– Det kan vara att tillverkaren har konstruerat på ett som gör att du inte kan demontera nyckelkomponenter och byta ut dem. Eller som när en programvara till datorn slutar att fungera bara för att du inte kan få in det senaste operativsystemet i den.
* Fotnot: På svenska heter lagen Ekodesign för hållbara produkter.