För att kunna teckna en kompanjonförsäkring krävs att det också finns ett kompanjonavtal. I ett sådant avtal definierar man tillsammans hur verksamheten ska drivas. I avtalet skriver man in vilka respektive ansvarsområden kompanjonerna har och hur man formellt ska fatta viktiga beslut. Här kan till exempel stå inskrivet vem som ska ha fullmakt att teckna avtal. Inte minst är det viktigt att avtala om vad som händer om någon av kompanjonerna vill sälja sin andel eller blir sjuk eller till och med avlider. För att underlätta vid ett eventuellt dödsfall är det bra om varje delägare redan i kompanjonavtalet tecknar en livförsäkring på sina kompanjoners liv. På så sätt vet man att den del av verksamheten som den avlidne äger inte ärvs utan stannar inom företaget. Arvingarna får i stället ekonomisk kompensation via livförsäkringen till ett värde som motsvarar den avlidne kompanjonens andel i företaget. Den som vill veta mer kan till exempel kontakta Almi företagspartner som tagit fram ett arbetsmaterial för kompanjonskap. I det tas alla typer av frågor upp bland annat vad som händer vid långvarig sjukdom. Om en delägare på grund av långvarig sjukdom inte kan delta aktivt i verksamheten kan det bli nödvändigt att han/hon ger möjlighet åt övriga kompanjoner att lösa in andelar respektive aktier. Delägarna måste komma överens om hur lång tid som ska förflyta innan övriga delägare skafå möjlighet att lösa in den sjuke kompanjonens andelar. Dessutom måste man ange hur andelens värde ska värderas samt hur betalning ska ske. I aktiebolag kan personligt betalningsansvar uppkomma om skatter och avgifter inte finns på skattekontot på förfallodag. Vidare kan personligt betalningsansvar uppkomma om aktiebolagslagens regler inte följs när aktiekapitalet förbrukats till mer än hälften. I övrigt är det aktiekapitalet som utgör det ansvarsbelopp som delägarna riskerar. Förutom detta kan delägarna ha ställt privata säkerheter för lån i bank eller annat kreditinstitut. Det kan vara pantbrev i villa eller borgen. Ska dessa säkerheter vara lika eller ska delägarna ställa olika säkerheter? Om det blir problem och säkerheterna ska utnyttjas för kreditgivarens räkning kan det tänkas att pengarna hämtas från den delägare som är ekonomiskt starkast. I handelsbolag finns hela tiden delägarnas fulla ansvar för de åtaganden som varje delägare gör för bolaget. Inskränkningar i ansvaret för vad övriga delägare gör kan noteras senare i detta arbetsmateriel och sedan skrivas in i kompanjonavtalet. Delägarna riskerar naturligtvis det insatta kapitalet. Om det dessutom finns lån så kanske det också har ställts privata säkerheter. Ska delägarna ställa likvärdiga säkerheter till långivaren? Om det blir betalningsproblem och långivaren begär betalning från den delägare som är ekonomiskt mest stark eller har bästa säkerheten, kommer denne då att kunna begära ersättning i sin tur från de andra delägarna. Företag kan ju gå med vinst eller förlust och för att undvika konflikter vid till exempel förluster är det viktigt att redan från början bestämma hur eventuella förluster ska fördelas. Ska förluster delas lika mellan kompanjonerna i handelsbolag eller skaförluster fördelas i förhållande till insatt kapital?